shapeimage_1_60.png

Bilden ovan tog jag av mina två färdkamrater Phursam och Kelsang när vi nått det första av de två höga pass, 5200 m ö h, som vi måste ta oss över under vår fyra dagars vandring från Tupchidalen till Samyeklostret. Så en dag efter ankomsten till Tsedang och ett mycket komfortabelt hotell känns det mycket bra att ha genomfört detta. Men bitvis hade vi det rätt tufft, bör kanske skriva att jag hade det tufft. Grabbarna ovan är tibetaner och fullständigt acklimatiserade till den höga höjden och de tuffa villkoren. Jag har ju visserligen gjort några sådana här liknande vandringar på annat håll i Tibet.(Kan man se i arkivet). Första dagens vandring gick an visserligen uppåt hela tiden men bara i 5 timmar. Andra dagen då vi gick över Chugu-la, 5280 m, kändes krävande och tog nästan 9 timmar.

Tredje dagen började i regn och snöstorm och vi gick över Chitu-la, 5300 m. Den här dagen var det mycket upp och ännu mera ner i stenig blockterräng och vi var igång i 12 timmar. Nu bar ingen av oss mycket det gjorde Kelsangs två yakar. Men på den här höjden kan t o m en kamera kännas tung! Under vandringen träffade vi bara på ytterligare en grupp människor, 9 kineser från Liaoning i nordöstra Kina. De vandrade tillsammans med två tibetanska bekanta till Kelsang. Unga, 25 - 45 års åldern, raska kineser som höll ett högt tempo och faktiskt gjorde vandringen en dag kortare, tror jag, än vad jag gjorde. Att med några korta meningar göra den vandringen begriplig är svårt så det får bli några bilder nedan istället. Nu väntar Lhasa och Beijing ytterligare en vecka och sedan bär det av till Sverige igen.

P1060118.jpg

P1060199.jpgP1060185.jpg

P1060220.jpg

P1060255.jpg

P1060265.jpg

P1060291.jpg

P1060316.jpg

P1060505.jpg

Bilder ovan: Yakarna lastas i Tupchi med bl a hjälp av Kelsangs hustru.
Jag ser en aning tveksam ut, på en selfiebild, någonstans under vandringen.
Kelsang fixar sin frukost, tsampa dvs rostat höglandskorn, smör och lite thé eller vatten. Han liksom de flesta tibetaner på landsbygden gillar det och tibetanskt smörthé förstås.
Vi passerar kinesernas tältläger tidigt på morgonen i snöstorm.
Terrängen är bitvis rätt krävande, även när det går nedför.
En mycket vänlig kvinna i ett litet nomadläger som bjöd oss på thé. Notera ”bryggaren” i trä bakom henne.
Nere i terrängen runt 4000 meter där växtligheten är riktig frodig, sol och rik tillgång på vatten.
Vid Yamalung där Thupten mötte oss med sin Toyota Land Crusier.
Vådan av att packa ”solskyddsfaktor 50” i fel påse. Solen/UV-strålningen är obarmhärtig på den här höjden detta fixade jag till på några timmar. Hydrokortisonsalvan är nu snart slut! Aj, aj, aj!

Återkommer med lite mera Tibetbilder lite längre fram.
Ha det gott i sommaren!