Gamarna_från_Tibet.jpg

Vid min vanliga rutingenomgång av ”Tibetböcker” av intresse i utbudet på Bokbörsen fann jag för någon vecka sedan en bok jag inte tidigare uppmärksammat, ”Gamarna från Tibet” av Sven Alvar Zacke, en svensk pilot, journalist och författare. Han var född i Uppsala 1904, verksam i Stockholm och avled i januari 1977. Han har skrivit 15-talet böcker bl a om ”Gryningseskadern” där den tredje delen är just ”Gamarna från Tibet”. De tre ungdomsböckerna är Gryningseskadern 1932, I drakens farvatten : en sjömans äventyr i fjärran östern, 1933 och Gamarna från Tibet - Gryningseskaderns fortsatta äventyr, 1934. Zacke har även skrivit filmmanus till två filmer, detta tillsammans med Hasse Ekman, ”Första divisionen 1941 och ”Örlogsmän” 1943. Zacke arbetade även som översättare, främst av ungdomsböcker. Gamarna från Tibet utkom alltså 1934, d v s ett år efter den trettonde Dalai Lamas död. Tibet var vid denna tid jämförelsevis välkänt i Sverige tack vare Sven Hedins forskningsresor i landet. Hedin var ju en utomordentlig flitig författare av såväl vetenskaplig som populär litteratur om Tibet. Den tid när Hedin verkade var ju ”gammelmedias” guldålder, man fick sin nyhetsinformation från dagstidningar och inte minst från radion. Hedin skrev och reste dessutom runt i Sverige, Europa och även USA och höll sina berömda föreläsningar. Information om Tibet fanns således till hands. Hedin skrev även han ”ungdomsböcker” exempelvis ”Scoutliv i Tibet” och framförallt ”Från pol till pol – förra och senare delen” som utkom 1912. Böckerna var avsedda för ”Sveriges ungdomsskolor”. I del ett dvs ”förra delen” som denna betitlas skriver Hedin om ”I Dalai Lamas och Taschi Lamas land 1901-1902 1906-1908. Den Dalai Lama som avses är den trettonde och Taschi Lama är numera mer känd under titeln Panchen Lama. Denne Taschi Lama har och hade sitt residens och kloster i Shigatse. Hedin kom till Shigatse 1907 han tog sig dock aldrig fram till Lhasa. I Zackes bok om Gryningseskadern så spelar just Shigatse en viktig roll. Handlingen i boken är kortfattat att en svensk expedition till Tibet försvinner. Löpsedlarna skriker ut ” Tragedi i Tibet! Härdinexpeditonen borta?” Det är Kens, en av de unga hjältarna i boken, farbror som har försvunnit. De unga flygarna ger sig iväg till Tibet och sedan utspelar sig många spännande händelser. Detta beskrivs med den då tidsenliga beskrivningen som exempel, ”Mannen med kulsprutan – det var en av de små snedögda och gulhyade männen i flygdräkt”. Vidare lite längre fram framkommer det att den som Alvar Zacke kallar ”Den levande Buddha” är en ingenjör som ur ödemarken i Tibet trollat fram en märklig plats, inte så olik James Hiltons "Shangri-la", som består av byggnader i blänkande metall och glas och med omätliga rikedomar etc. Dessa rikedomar kommer från bergens innandömen. Intressant med tanke på vad som ”trollas fram” ur de tibetanska bergen idag! ”Gamarna från Tibet” ingår i Bonniers ”Önskeböckerna – bibliotek för ungdom”. Boken har i viss mån rätt stort likhet med kapten W.E. Johns ”Biggles i Tibet”. (svensk titel) på engelska heter den ”Biggles Hits the trail” och utkom 1935. Den svenska översättningen, ”Biggles i Tibet” utkom först 1951. Det är intressant att det uppenbarligen i flera böcker, det finns kanske fler, förekommer flygplan som transportmedel i Tibet. Flygplan absolut något som saknades och avskyddes av tibetanerna vid denna tid. Jag har i tidigare blogginlägg skrivit om boken ”Lost in Tibet” som är en faktabok där ett flygplan med amerikansk personal störtar i november 1943 i närheten av Tsedang i Tibet. Den moderna västerländska människans redskap för att snabbt och obehindrat ta sig fram utan alltför stor ansträngning. Den excentriske britten Maurice Wilson tog ett fåtal lektioner i flygning och flög sedan illegalt med sitt egna lilla flygplan från Storbritannien till Indien. Han tog sig via Darjeeling upp till Rongbuk i Tibet, på Everest nordsida, för att ensam försöka att bestiga berget. Han omkom och hittades senare av en brittisk expedition samma år, 1935. Jag har någonstans läst att han försökte landa med sitt plan så högt upp på Everest som möjligt. Det stämmer dock inte. Han landade i Indien och tog sig sedan till fots upp till Everest. Det finns säkert anledning att återkomma till Tibet och flyg i Tibet längre fram.

 

DSCN3211.jpg

                  Ingången till Tashilunpoklostret i Shigatse. Ett av de sex stora Gelugpaklostren i Tibet. 2015

P1000246.jpg

Gatuscen i Shigatse. Här möts gammalt och nytt, det genuint tibetanska blandas med konsumtionsvarorna från Kinas övriga delar. 2012

 

L1080722.jpg

     "Dzongen" borgen i Shigatse som raserades helt 1959 men är nu återuppbyggd. 2015

Närbild_borgen_i_Shigatse.jpg

Dzongen, fortet/borgen i Shigatse såg ut så här under många år innan den återuppbyggdes, se ovan. MItt foto 1987.

79912.thirteenth_dl.jpg

Tibetanskt blocktryck (träsnitt) av den 13:e Dalai Lama

 

Panchen_Lama_9th.jpg

Den nionde Panchen (Taschi) Lama. 1883-1937.

Gonggar_flygfält.jpg

Vårt flyg från Chengdu har landat på Gonggar flygplats. Lhasa. 1987

Flygplatsen_Gonggar.jpg

Flygningen från Chengdu tog cirka tre timmar. Här lastas bagaget av på Gonggar flygplats. Lhasa. 1988

DSCN0746.jpg

Man skulle kunna tro att detta kinesiska stridsflygplan landat på torget framför Potalapalatset i Lhasa. Detta nya torg är visseligen stort men det räcker ändå inte till för att landa på. Planet är bogserat dit, varför? För att imponera och kanske fastslå vem som bestämmer? Det var givetvis ett antal småpojkar som var mycket intresserade. Augusti 2004.