Sven Hedin i sitt arbetsrum. Ur boken "Min bror Sven" av Alma Hedin. Wahlström & Widstrand 1926
Sven Hedin-institutet (Sven Hedin-Reichsinstitut für Innerasien und Expeditionen) bildades av SS-organisationen Ahnenerbe, Münchens Universitet och Bayerska kulturministeriet 1943.
Sven Hedin-institutet skulle bedriva forskning om Asien och Hedin själv hade höga tankar om att minnet av hans forskningsresor, och om honom själv, för alltid skulle bevaras av detta institut. Heinrich Himmler, SS-chefen, var en av medintressenterna och med honom som en stor intressent gick allt galet. Institutet kopplades till flera koncentrationsläger och även till rasbiologiskt motiverade mord på hundratals särskilt utvalda fångar.
Hedin och Himmler hade en överenskommelse om att stödja den tyske asienforskaren Ernst Schäfer och denne föreslog att man skulle uppkalla institutet efter Sven Hedin. 1942 gick Hedin med på detta och tackade också Himmler i ett inställsamt brev.
"Högt ärade Herr Reichsführer SS, för denna höga utmärkelse som Prof dr Wüst förmedlat mig, vill jag utsäga mitt hjärtliga tack, ärade Herr Reichsführer SS. Att centralasieninstitutet skulle bära mitt namn bereder mig stor glädje. Med yttersta högaktning, eder trogne och tacksamme tjänare Sven Hedin."
Ernst Schäfer (1910-1992) blev chef för institutet och sommaren 1943 flyttade man detta och dess samlingar till byn Mittersill i Österike.
Schloss-Mittersill. Österike
Ett av de SS-projekt som Hedininstitutet deltog i var den så kallade kraniesamlingen. Med denna kraniesamling ville man en gång för alla slå fast att det fanns rasbiologiska skillnader mellan, som man ansåg den högt stående ”ariska rasen” och andra s k underraser. En av deltagarna från Schäfers Tibetexpedition 1938- 39, antropologen Bruno Beger, blev den som ansvarade för detta.
1944 valde man ut 86 fångar från koncentrationslägret Auschwitz och fraktade dem till det ockuperade Frankrike och lägret Natzweiler-Struthof där fångarna gasades ihjäl och man tog tillvara deras huvudskallar som fraktades till Hedininstitutet. I närheten av institutet hade man också anlagt ett fångläger där man höll kvinnor som tillhörde Jehovas vittnen vilka hämtats från koncentrationslägret Ravensbrück. Chef för lägret var Edmund Geer, SS-officer, och en av de andra deltagarna i Schäfers Tibetexpedition 1938- 39 då han var logistikansvarig. Hedininstitutets verksamhet upphörde vid krigsslutet 1945.
Huruvida Ernst Schäfer var nazist eller ej är en diskussion som fortfarande då och då uppstår, vilket kan synas märkligt. Oomtvistat är att han var upptagen som officer i SS och måste därför ha svurit den obligatoriska trohetseden till Adolf Hitler, om man då inte är nazist så vet inte jag vad som krävs ytterligare. Att han inte kom överens med Heinrich Himmler är ett annat väldokumenterat faktum men det ändrar ju inget i sak. Om han begått något som kan definieras som krigsförbrytelser så är det inte känt eller dokumenterat. Himmler skickade Schäfer under en kort period till det ockuperade Polen men i detalj vad han gjorde där är inte heller känt.
En intressant bok är Sven Hedin – Institutet – En rasbiologisk upptäcktsresa i Tredje riket av Tommy Lundmark, Ord & Visor förlag, Skellefteå 2014. ISBN 978-91-86621-95-7. Lundmark refererar ofta till den utomordentliga boken Himmlers crusade – The true story of the 1938 Nazi expedition into Tibet av Christopher Hale. Transworld Publishers 2003. ISBN 0-593-04952-7.
2022 utkom Tommy Lundmarks andra bok i ämnet "Sven Hedin Institutet" nu med en ny undertitel "-En nationalhjältes fall". I denna nya bok är delar av texterna hämtade från den förra boken men har omarbetats för den nya boken. Författarnamnet är nu inte heller " Tommy " utan J.T. Lundmark. Det nya och mest uppseendeväckande i boken är det fotografi från mars 1940 där man kan se att Sven Hedin deltar i Heldengedenktag firandet. Långt fram i en rad med högt uppsatta nazister, bl. Joseph Goebbels och Heinrich Himmler, står Hedin något skymd av Rudolf Hess, men det går att se att även Hedin lyfter högerarmen i en s.k. Hitlerhälsning. Det är intressant eftersom det nu kommit en bild i dagen, inte bara text, där man ser Hedin uttrycka sitt, knappast oreserverade, stöd för nazismen och sin beundran för Hitler. Nu har man ju långt tidigare, redan från 1930-talet kunnat läsa Hedins texter i tidningsartiklar och i hans egna böcker där han sida upp och sida ner uttrycker sin beundran för allt tyskt inklusive Adolf Hitler.
Vill man ta del av Ernst Schäfers Tibetexpedition och dess rika bildmaterial införskaffar man Tibet in 1938 – 1939 – Photgraphs from The Erns Schäfer expedition to Tibet. Serindia 2007. ISBN -13: 978-1-932476-30-9. En stor samling bilder och mycket intressant text omkring denna märkliga expedition som just hann avslutas innan kriget bröt ut i september 1939. Rekommenderas!
Schäferexpeditionens medlemmar i norra Sikkim innan de korsat gränsen in till Tibet. Schäfer är sittande nr 2 fr vänster och sittande nr 3 fr vänster i bildens mitt är antropologen Bruno Beger.
Idag, sedan 1970-talets början, finns en del av den s k Ernst Schäfer-samlingen vid ”Museum fünf Kontinente” i München.