Cartland sid 1.jpg

cartland sid 2.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barbara Cartland (1901- 2000) är en av de mest produktiva författarna i det tjugonde århundradet. Hon skrev 723 böcker! Hennes böcker är översatta till 40 språk, över en miljard sålda exemplar. Handlingen i Cartlands böcker äger oftast rum i de s k finare engelska kretsarna och i exotiska miljöer. Här är det häftig kärlek och förvecklingar mellan de passionerade hjältarna och alltid vackra hjältinnorna. Böckernas hjältar och hjältinnor genomgår ständigt nya prövningar. Men den äkta kärleken låter sig aldrig besegras.

Barbara Cartland arbetade som journalist på Daily News där hon skrev en skvallerspalt om känt folk i den engelska överklassen. Barbara Cartland blev även känd för att hon kämpade för bättre arbetsförhållanden och löner för barnmorskor och sjuksköterskor. Hon skrev om äldre människors rättigheter och om romernas situation i England och kämpade för att de romska barnen skulle få gå i skolan.

Desperate Defiance, “Fånge I Tibet” på svenska utgavs första gången i augusti 1977 av Wennerbergs förlag ISBN 91-35-011855-0. Hjältinnan Vivian Carrow är älskad av två till karaktären helt olika män. En av dem vill gifta sig med henne och den andre kan inte. Historien utspelar sig 1936 i Tibet dit Vivian följt med sin far som är där på uppdrag av det brittiska imperiet.

Jimmy höll henne hårt i sina armar. – Jag skall få dig att älska mig! Utropade han.

– Men jag gör det, jag gör det svarade Vivian –

men så förändrades hans ansikte på ett märkligt sätt och blev kapten Alexanders ansikte.

Hon vred och vände på sig i sömnen, och när hon vaknade konstaterade hon att hon hade drömt och att det inte var någon mans armar som höll om henne utan filtarna i hennes trånga sovsäck som hade snott sig om hennes kropp.”

Jag har funderat en del över varifrån Cartland hämtade inspiration och fakta om Tibet.

Osökt faller det mig in att just under 1936 skickades det en brittisk delegation till Lhasa. Den leddes av Sir Basil Gould och hans sekreterare F. Spencer Chapman skrev en bok om resan till Tibet som utkom 1940. ”Lhasa the holy city”. Boken ficks stor spridning, utgavs bl a som en i serien ”Readers Union”. Den brittiska delegationen var påkallad utifrån det faktum att det nationalistiska Kina gjorde anspråk på överhöghet över det då ”de facto självständiga” Tibet. Storbritannien hade sedan 1921 haft en s k politisk officer, med ansvar för Tibet, Nepal och Bhutan, stationerad i Sikkim, sedan 1974 en del av Indien. Från början av 1930-talet byggde man en permanent ambassad i Lhasa ”Dekyia Lingka”. Kineserna gjorde samma sak. Under åren som följde hade Storbritannien en handelsstation i Gyantse och ytterligare en i Yadung i Chumbidalen. Borta i det västra Tibet hade man en station i Gartok.

_1040622.JPG

Kumbum, vilket betyder 100 000 bilder,  stupan i Gyantse. En av platserna Vivian i boken besöker.

_1040620.jpg

 

Under 1930- och 40-talen var det i praktiken Storbritannien som kontrollerade vilka utlänningar som gavs tillåtelse att besöka det slutna Tibet. Med utlänningar avses här då inte de kineser, köpmän och den kinesiska regeringens sändebud och radiotelegrafister, som till och från var verksamma i Tibet.

Det spelades ett ”högt spel” i relationen mellan Kina, Storbritannien och Ryssland om inflytandet över Tibet.  Det är denna politiska relation som benämns ”The Great Game” vilken kan sägas starta på allvar i och med den brittiska invasionen, ”The Younghusband expedition”, av Tibet 1903 - 04. En rad besökare från Europa, företrädesvis från Storbritannien, anlände under dessa år och flera av dem publicerade också böcker om sin resa till det märkvärdiga landet. De brittiska officerare som var stationerade utmed Indiens gräns till Tibet var också de mycket intresserade av besöka Tibet, inte minst för att jaga de man betecknade som storvilt, den vilda yaken med flera andra för Tibet unika djur. Det här var inget som tibetanerna uppskattade alls då de som buddhister var noga med att inte döda djur för ”sportens skull”.

I ”Fånge i Tibet” låter Barbara Cartland sin hjältinna Vivian bl a besöka kloster och tempel. Här ur kapitel åtta:

”Vivian såg upp på den väldiga gudabild som reste sig ovanför dem och flämtade i samma ögonblick till av förvåning, för istället för att sitta med korslagda ben på orientaliskt vis satt buddhan i en stol av europeiskt snitt. Hans kläder var av guld och dyrbara stenar, men hans hy var nästan vit, och ögonen som var en aning slutna i meditatriv kntemplation, tycktes ha en nyans av blått.

  • En europé, sade Vivian. Det är ju fantastiskt
  • - Kanske kommer profetiorna att slå in, sade Alec

Kanske en stor lärare kommer att uppenbara sig i västerlandet. Vem vet?

L1080640.JPG

Avslutningsvis på sista sidan och efter många äventyr och förvecklingar är Vivian åter i Darjeeling tillsammans med Alec. ” Hon märkte att han drog bort spännena ur hennes hår tills det böljade ner över hennes axlar. Han kysste det – sedan förde han det åt sidan och kysste hennes hals igen. Han drog ner blixtlåset i hennes klänning, och hans läppar sökte sig till den lilla fördjupningen mellan hennes bröst. – Du. Mitt hjärta, mitt liv, min själ, viskade han. Nu och för evigt!  SLUT

Mer att läsa: 

Lhasa the holy city. F. Spencer Chapman. Chattu & Windus. London 1940. Det här är boken som jag tror Barbara Cartland har hämtat en del av sin inspiration och fakta från.

En annan bok om denna tid 1920- till 1940-talen och om den politiske officerens, och hans hustrus, liv i Tibet, Indien Sikkim och Bhutan finns i denna bok "Memoirs of a Political officers Wife in Tibet, Sikkim and Bhutan. Margaaret D. Williamson. ISBN 0-86171-056-8. Boken utgavs först 1987 så Barbara Cartland kan inte haft den som inspirationskälla. Icke desto mindre är det en intressant bok som kastar ett närgånget ljus över hur britterna bedrev sin politik i dessa länder. Intressant bildmaterial.

The Great Game - On secret service in hig Asia. Peter Hopkirk. ISBN 0-7195-6447-6. En utomordentligt intressant klassisk bok om "Det stora spelet". Här får man en gedigen bakgrund som till stora delar fortfarande är aktuell i det politiska spelet  om Centralasien även om andra aktörer har tillkommit.

Setting the east ablaze - on secret service i bolshevik Asia. Peter Hopkirk. ISBN 0-19-285166-7. Här är ytterligare läsning bl a om Lenins vision om att erövra väst med hjälp av öst. Lenin ville "befria Asien med hjälp av marxismen" och han tänkte sig att denna revolution skuelle starta i Brittiska Indien.