Potalapalatset. Jan 12år.jpg

Teckning av Potala utförd av min gamle vän Jan Sandström 1956, då 12 år gammal. Teckningen har ett fotografi som förlaga och jag tror till och med att det är bilden nedan. Bilden sägs visa Alexandra Savid-Neel i förklädnad i Lhasa tillsammans med sina följeslagare. En färd till Lhasahon beskriver i sin bok "En parisiskas resa till Lhasa - Till fots och med tiggarstav från Kina till Indien genom Tibet" , utkom på franska 1927 och  i svensk översättning 1987. (Eventuellt finns en tidigare svensk utgåva)

A-L David Neel i Lhasa.jpg

Alexandra David Neel och hennes följeslagare Yonden och okänd tibetan framför Potala 1920-talet

Hemma igen efter ytterligare en Himalayaresa till Kina/Tibet, Nepal och Bhutan. Även denna gång reste vi upp till Lhasa, från Chengdu, med tåg, och sedan vidare landvägen genom södra Tibet och Mount Everest base camp till Nepal. Här är resplanen: https://www.varldensresor.se/resor/himalaya/himalaya-snons-boning

Varje gång lika spännande att ge sig iväg på resa, 25 dagar tillsammans med människor jag oftast aldrig träffat tidigare. Så gott som alltid blir det mycket trevligt så även denna gång. Det går dock aldrig att luta sig tillbaka och tro att allt blir som vid tidigare resor. Inför och under varje resa är det någon förändring, inte bara att programupplägget ändrats, av olika skäl, utan också att det på de olika resmålen har skett förändringar som vi på plats och omedelbart måste förhålla oss till. 

P1060043.jpg

Potalapalatset Foto: Paul M. Grahn 2014

På just den här resan är Potalapalatset i Lhasa ett av de ”programinslag” som alla i gruppen sett fram emot. När det gäller Potalapalatset (པོ་ཏ་ལ།) så har det genom åren skett många förändringar. För 32 år sedan när jag gjorde mina första besök där var vi så gott som ensamma besökare. Ett fåtal utländska grupper, turister och enstaka resenärer som reste på egen hand, man kunde göra det på den tiden, och vi ägnade en stor del av dagen åt palatset. Det var fritt fram och dörrar stod öppna, givetvis inte i hela palatset, men jämfört med idag är skillnaden avsevärd. 

Nu är intresset stort från de många kinesiska besökarna. Man införde för några år sedan ett system som dels begränsar antalet besökare per dag till ett par tusen och dels järnhårt styr när man får göra sitt besök. Vi måste besöka palatset på utsatt tid, dvs vi kan inte ens styra vilken dag under vår vistelse i Lhasa vi får göra besöket. Dag och klockslag meddelas en dag före besöket. 

Det gör att vi får vara flexibla när det gäller andra besök i Lhasa, beredda att kasta om i programmet. För två år sedan, tror jag det var, kom ytterligare en ny regel. Besöksgruppen inklusive guide fick inte vara större än 10 personer! Lite besvärligt när våra grupper så gott som alltid överstiger 9 personer. Vi har fått dela upp oss i två olika grupper och gå på olika tider. De utfärdade biljetterna bär innehavarens passnummer och detta kollas sedan mot passet som man måste bära med sig. Tiden inne i själva palatset blev också maximerad till en timme! Detta räknades tack och lov först från det man har nått upp till och passerat den ”östra gårdsplanen”. Nu har man sänkt tiden till 55 minuter inne i palatset, av vilket skäl vet ingen. Frånsett ”dessa tekniska” begränsningar är Potalapalatset fantastiskt. 

P1090016.jpg

Potala sett från parken nedanför palatset. Hela detta område var till långt in på 1950-talet ett träsk. Foto: Paul M. Grahn. 

Detta magnifika palats tjänade från 1645 till 1959 som Dalai Lamas, den femte till och med den fjortonde, vinterpalats och den tibetanska regeringens Kashag´s kansli. Det är beläget på klippan Marpori, "Den röda klippan", vars höjd är ytterligare 130 meter högre än Lhasas 3 650 meter över havet. Palatset är tretton våningar högt och dess namn Potala kommer sannolikt från det heliga berget ”Potalaka” i Indien där den buddhistiska boddhisattvan Chenrezik anses ha sin boning. 

Songtsan Gampo´s och drottningens palats.jpg

Muralmålning inne i Potala som avbildar Songtsan Gampo´s palats från 600-talet. Det intressanta med bilden är också att på den s k "Järnkullen" mittemot "Röda kullen" avbildas drottningens palats. Här låg sedemera den Tibetanska medicinska högskolan, vilken förstördes helt 1959. 

The castle of Putala.jpg

Teckning av Potalapalatset i Jesuiten Anhastasius Kirchers "China Illustrata" utgiven 1667. Här ser man bara det "Vita palatset" avbildat av förklarliga skäl eftersom den "Röda palatsdelen" ännu inte var byggd.

 De äldsta delarna av Potalapalatset

Det första palatset uppe på klippan började byggas redan 631 AD  av den tibetanske kungen Songtsan Gampo. Av det palatset finns några små rester kvar, bl a en grotta som är inbyggd i det tusen år senare byggda palatset. Det nuvarande palatset, som är i klassisk ”tibetansk dzongstil”, (fort) består av två delar: det vita palatset, som började uppföras år 1645 på order av den femte Dalai Lama och det röda palatset, som stod färdigt först 1693.

Större delen av det vita palatset var residens för Dalai Lama och kansli för den tibetanska regeringen. Det röda palatsets funktion var religiös, men innehåller även Dalai Lamas privata svit av rum. Större delen av den röda palatsdelen innehåller s k begravningschorten (stupa). Här är fem inkarnationer av Dalai lama begravda i sina respektive stupas. Potalapalatset har genom århundradena byggts till och om. Det har i stort undgått  förstörelse och är en av de mest välbevarade historiska byggnaderna i Lhasa. Under den s k Kulturrevolutionen 1966 - 69 vilken drabbade Tibet särskilt hårt sägs det att Potalapalatset undgick förstörelse därför att den kinesiske premiärministern Zhou Enlai stationerade trupper från Kinesiska Folkets befrielsearmé som skyddade det. Idag är palatset ett museum öppet för allmänheten och det står överst på varje besökare som anländer till Lhasa. Potalapalatset upptogs 1994 på Unescos världsarvslista dit då även Jokhangtemplet och det forna sommarpalatset Norbulingka fördes. 

Finns det en förlaga eller annat ett palats som inspirerat arkitekterna av Potala?

När jag besöker Potala med grupper får jag ofta frågan om det finns någon förebild för palatset. Många Tibetkännare och författare har brottats med denna fråga.

 En av de kunniga experterna på Potalapalatset är den franske Tibetologen Fernand Meyer som i den ansedda tidskriften Orientations (Juli 1987) skrev så här:

"Vilka förebilder har sannolikt inspirerat arkitekturen i Potalapalatset? Den muntliga tibetanska traditionen nämner Shigatse dzong där den femte Dalai Lama hade installerats i sitt ämbete 1642"

"Men samtidigt kan man inte undgå att se likheten mellan Potalapalatset och kungapalatset i Leh, Ladakh i Indien, som byggdes tiotalet år tidigare. Med tanke på Lehs stora avstånd från Lhasa är det dock knappast troligt att palatset där skulle kunna ha inspirerat arkitekterna till Dalai Lamas framtida bostad. Det är rätt meningslöst att försöka hitta en exakt förebild till Potalapalatset när dess övergripande struktur och byggnader passar så perfekt in i den arkitektoniska traditionen av tibetanska feodala fästningar, särskilt de som uppfördes av Changchub Gyaltsen under det fjortonde århundradet. "

P1090150.jpg

Fortet i Shigatse som det ser ut idag Foto: Paul M. Grahn 2015

Fortet i Shigatse.jpg

Foto av Shigatse dzong (fort) taget av Sven Hedin 1907

 Borgen i shigatse.jpg

Ruinen uppe på klippan efter Shigatze dzong, förstörd 1961, återuppbyggd på samma plats 2007 och framåt. Foto: Paul M. Grahn 1980-tal.

Jag håller med Ferdinand Meyer, det finns flera dzongs (fort) och klosterbyggnader i Tibet, i Indien och Bhutan som är hundratals år äldre än Potalapalatset och uppvisar slående likheter med detta fantastiska palats i Lhasa. Det som mest sticker ut med Potalaplatset är dess storlek. Det är betydligt större än flera av dessa tidigare byggnader som det jämförs med.

Den byggnad som ligger närmast i likhet med Potala är som Ferdinand Meyer nämner Shigatse Dzong, även känd som Samdruptse dzong. Shigatse dzong byggdes ursprungligen av Karma Phuntsok Namgyal (1611-1621), den andre i Nyakfamiljen som styrde Tibet från 1565 -1642. 1643 blev Lhasa huvudstad. Shigtse dzongs historiska betydelse ökades avsevärt genom att  den mongoliske härskaren Ghusri Khan här lät installera den femte Dalai Lama som den högste och den som defacto styrde i Tibet. Tibet utgjorde vid denna tid, under 1700-talet, ett territorium från Kangding, i nuvarande Sichuan, i öst och upp till gränsen mot Ladakh i väst. 

Under 1600-talet och framåt blev Shigatse dzong säte för guvernörerna över Tsang. Tsang utgjorde då den södra provinsen i det gamla Tibet. Staden Shigatse har utvecklades först runt denna dzong. Sven Hedin som besökte Shigatse 1906-07 avbildade dzongen både med kamera och i en teckning. Idag är Shigatse Tibets andra största stad efter Lhasa. Dzongen förstördes helt 1961, efter det tibetanska upproret 1959. Men sedan 2007 har man återuppbyggt den på den gamla grunden, dock i mindre skala. Det stora Tashilhunpoklostret, grundat 1447 av Gendun Drup, den första Dalai Lama, ligger nära fortet i Shigatse. 

 

Kungapalatset i Leh, Ladakh, Indien som förebild och inspsiration till Potala?

L1080244.jpg

Kungapalatset i Leh. Foto: Paul M. Grahn 2014

Den andra byggnad som ofta framhålls som en förebild till Potala är kungapalatset i Leh, Ladakh, Indien. Här råder en viss förvirring, i böcker och på flera webbsidor hävdas det att palatset i Leh är byggt med Potala i Lhasa som förebild. Men faktum är att detta inte stämmer. Palatset i Leh, byggt på berget Tsemo, började byggas redan 1553 av kung Tsewang Namgyal i Ladakh även om det först blev helt färdigställt under 1600-talets mitt, ungefär samtidigt eller till och med något tidigare än Potalapalatset i Lhasa, av hans sonson kung Sengge Namgyal. Palatset är en byggnad i nio våningar, byggt av soltorkad lera, sten och trä dock väsentligt mindre i storlek än Potala. 1846 fick kungafamiljen genom fördraget i Amritsar lämna palatset och flyttade då till ett mindre palats i Stok sedan Dogra Rajputerna hade erövrat Jammu och Kashmir. Palatset förföll sedan under flera hundra år men har under senare årtionden återuppbyggts och renoverats av Archeological Survey of India som idag förvaltar palatset. Fernand Meyer skriver ovan att ”Med tanke på Lehs stora avstånd från Lhasa är det dock knappast troligt att palatset där skulle kunna ha inspirerat arkitekterna till Dalai Lamas framtida bostad”. Visst är det geografiska avståndet mellan Leh och Lhasa avsevärt men det kulturella avståndet var inte det på 15-1600-talet. Idag är avståndet väsentligt större även om det fortfarande finns många tibetansk-buddhistiska kloster och hundratusentals troende i dessa delar av norra Indien. Det finns andra byggnader som påstås vara förebilden till Potala men då det inte finns några kända tibetanska källor som slår fast att det skulle vara en viss byggnad som är förebilden är det en fråga vi aldrig får ett nöjaktigt svar på. 

P1090024.jpg

Potala med Lhasa´s återuppbyggda stadsport i förgrunden. Foto: Paul M. Grahn 2015

L1040006.jpg

Gonggar dzong ligger uppe på en klippa utmed Yarlong Tsangpofloden i centrala Tibet. Foto: Paul M. Grahn 2018

 L1140844.jpg

Thikse kloster i Ladakh, Indien visar liknande arkitektoniska drag som i Potala. Thikse är byggt omkring år 1480. Foto: Paul M. Grahn 2016 

L1070699.jpg

Basgo, fort och kloster i västra Ladakh, byggt någon gång under 1450-talet och tillbyggt under 1600-talets början. Foto: Paul M. Grahn 2014

Borgen I Nagarze.jpg

Dzong, nu i ruiner, i Nangarze beläget utmed sjön Yamdrok Yamtso i centrala Tibet. Palatset eller fortet är byggt under 1400-talet. Palatset tillhörde den familj varifrån Den femte Dalai Lamas moder kom ifrån. Hon föddes i palatset. Foto: Paul M. Grahn 2005