Det är alltid intressant att definiera var någonstans i världen man har sitt hem. Mitt är sedan nu nästan på dagen ett år sedan i Helsingborg, närmare bestämt i stadsdelen Stattena och i kvarteret ”Snickaren 15, Donationsgatan 16”. Jag har undersökt lite  om denna plats och dess historia. Jag tyckte redan från  första gången jag huset att det var vackert och intressant. Att jag sedan också lyckades köpa mig en lägenhet i detta, numera en bostadsrättförening, vackra hus var också oerhört fint. Jag trivs ju utomordentligt bra här. Lungt och fint och en trädgård, ja faktiskt rätt mycjket grönytor runtomkring, som gör att min katt kan gå på små utflykter varje dag. Denne nu omplacerade ”norrlänning”, han är ju från Täfteå, verkar också trivas utmärkt. Han har dessutom i huset  fått en extra familj att ty sig till och det ser han, och jag, till att utnyttja så mycket det går.

 


Huset har en intressant historia som arbetarbostäder, från 1919, åt de anställda vid chokladfabriken Coralli. Här följer ett par utdrag ur Helsingborgs stads bevarandeprogram.

Särskilt värdefull bebyggelse enl. PBL 8:13

Kvarteret Snickaren, Donationsgatan 16

Byggår: 1919

Arkitekt Nils J Lundgren

Byggmästare: ??

Byggherre: Fastghetsaktiebolaget Stenbocken

Beskrivning och historik: Fasad i rött tegel med mönstermurade hörnkedjor och pilastrar på grå sockel. Listverk pryder takfoten, entrén har rustik omfattning med huggen natursten och tvåluftsfönstren har tre glas i var båge. Tidigare fanns fem hunettfönster mot Röamöllegatan och tre mot Donationsgtan. När vinden inreddes 1992 togs fyra av dessa bort, två flyttades och nio takkupor tillkom. Byggnaden uppfördes för de anställda på chokladfabriken Coralli.

Det kulturhistoriska värdet ligger främst i att byggnaden har ett välbevarat nationalromantiskt arkitektoniskt uttryck i alla sina byggnadsdelar. Byggnaden är unik för området eftersom den är det enda flerbostadshus som uppfördes i denna stil och att det uppfördes med arbetarbostäder för de anställda på Coralli.

Källa: Förslag till bevarandeprogram för Östra Tågaborg och Stattena”

(maj 2014)

I detta ”Förslaget till bevarandeprogram för Östra Tågaborg och Stattena” ( maj 2014)  kan man bl a läsa att ”Ringstorps Chokladfabrik startades 1919 i ångkvarnens lagerlokaler. Den bytte senare ägare, namnet ändrades till Coralli och en fabriksbyggnad uppfördes. Redan från början uppfördes ett flerbostadshus till fabrikens anställda på hörnet Röamöllegatan/Donationsgatan. Det finns kvar än idag. På 1950-talet flyttade produktionen till Berga industriområde.”

vidare:

AB Chokladfabriken Coralli, startades 1919 av Nils Sjunnesson jr, (1883–1961), under firmanamnet Ringstorp, Sjunnesson & Co, kommanditbolag. Fabriken inrättades på tomten för den gamla Ringstorpskvarnen som drevs av fadern, Nils Sjunnesson d.ä. Kvarnrörelsen hade avvecklats under krigsåren 1914–1918. Chokladfabriken, från 1923 namnändrad till Ringstorps Chokladfabriks AB, övertogs detta år av företagets vd, Ragnar Clarkson (1891–1955). Efter tio tuffa år för Clarkson, var ställningen god och företaget expanderade och 1933 ändrades fabriksnamnet till AB Chokladfabriken Coralli. Som mest var omkring etthundrafemtio personer anställda. 1958 togs ledningen över av Ragnars son, Rolf Clarkson (1923–2005), även känd som moderat politiker och riksdagsledamot. År 1967 flyttades verksamheten till nybyggda lokaler på Berga och återtog Ringstorp i firmanamnet. Tillverkning av snacks ingick nu i sortimentet. Året därpå sålde Clarkson företaget till snackstillverkaren Pepsi Cola, som ville komma åt enbart snackstillverkningen, men Clarkson delade inte på tillverkningsenheterna varför Pepsi fick köpa hela företaget. Coralli hade tidigare köpt General Nordic i Malmö, som nu även ingick i Pepsis köp. Efter några år i Sverige, där även Mazetti var involverat, såldes detta till Fazer och Pepsi lade ner verksamheten i Helsingborg.

Källa: http://stadslexikon.helsingborg.se/index.php?title=AB_chokladfabriken_Coralli

Stattena, stadsdel som fått sitt namn efter en under 1700-talets första hälft anlagd krog med namnet Statt Ena (Stå ena). Stattena utvecklades efterhand till att bli en betydelsefull förstad till Helsingborg. Mycket tack vare att huvudvägen till och från Helsingborg och upplandet gick här igenom, där också en vägdelning mot Kullen (nuv. Ringstorpsvägen/Kullavägen) gjorde Stattena till en viktig knutpunkt. Anläggandet av Hälsovägen, öppnad för allmänheten 1854, förbättrade ytterligare vägförbindelserna.

År 1851 utbröt en brand i krogen Statt Ena som genom eldens spridning orsakade att ”sjutton skorstenar stodo nakna” efter branden. Krogen upphörde, men snart byggdes nytt, stadsdelen expanderade raskt och blev med tiden av betydande storlek. Åren kring sekelskiftet 1900 skedde en omfattande byggnation. I Stattena fanns de flesta näringsverksamheterna representerade och samhället var så gott som självförsörjande.

Spårvägen fick 1903 en ändstation här. Fram till 1905 hörde Stattena till Helsingborgs landsförsamling, men blev detta år inkorporerat till staden. Hantverk och småindustrier har varit dominerande. Bland de större som funnits kan nämnas Argus underkläder AB, AB chokladfabriken Coralli, Helsingborgs choklad- & konfektfabrik Kärnan AB, Helsingborgs Jäst- & Spritfabrik, Carl Bengtssons bageri, P. Jönssons skyffelfabrik, Nya Ättikfabriken, ett par Bryggerier och konservfabrik. Kvar i vår tid finns den största, AB Leo (Pfizer). I början på 1960-talet blev landsvägen dock det gamla Stattenas öde, då en omfattande breddning påbörjades. Större delen av den äldre bebyggelsen revs och ersattes med nya, större hyresfastigheter, varuhus och ett nytt centrum växte fram, färdigt 1975. Inv. 2005 var 2 549.

 

Utsikt från Kärnan, Helsingborgs gamla fästning uppe på landborgen.