- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Få byggnader i världen kan få ens hjärta att bulta snabbare. Det kan bero på flera saker, det ena är att byggnaden är så oerhört vacker. Det kan också vara därför att du befinner dig 3560 meter över havet och luften innehåller betydligt mindre syre än du är van vid. Givetvis kan det också bero på andra orsaker, religiösa, historiska eller andra omständigheter. Den brittiske resenären och författaren Pico Iyer skriver ”it is so inspiring as a building that it was the one monument that Frank Lloyd Wright always kept a picture of on his desk.”
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Tillbaka i Peking, sent i natt p g a flygförsening. HongKong känns fortfarande precis sådär häftigt som det gjorde första gången jag kom dit, i december 1973! Nu, 36 år senare, och på sommaren givetvis varmare, temperatur mellan 31 - 37 grader, blå himmel med molntussar och sol. Eftersom vi förutseende nog bokat hotell, Royal Garden på Kowloon, med swimmingpool på taket kunde vi nu njuta en kort sommarsemester.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Så här någon vecka efter vandringen runt berget Kailash och när skavsåret på höger häl läkt, kosthållningen blivit mera varierad känns det nästan overkligt att konstatera att jag ännu en gång tagit mig runt det heliga berget och över den magiska tröskeln passet Drolma La 5630 m ö h.
Det gick även denna gång och det gick också bra för övriga deltagare i gruppen. Förra gången, 2004, gick jag själv så denna gång var ansvaret tyngre. Det får helt enkelt inte hända att någon blir sjuk. Höjden är det stora problemet.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Tillbaka i Peking efter en 32 dagar lång resa i Tibet och Xinjiang! Alldeles för mycket att berätta på några få rader. Men ovan och nedan några bilder från besöket vid Mount Everests, Qomolungma, norra base camp, den 26 juni Det var/är här varifrån de stora expeditionerna startade från Tibetsidan. Det vanligaste idag är att man startar från den Nepalesiska sidan. Nåväl höjden här i base camp är 5 136 meter över havet, drygt 3000 meter kvar till toppen 8848 meter över havet.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Idag sprang våra studenter ut sjungande glada. Vi lärare har några dagar kvar att arbeta sedan kan vi också njuta av sommaren. Jag har nu börjat plocka ihop min utrustning inför sommarens äventyrsresa till Lhasa, Mount Everest, Kailashberget i västra Tibet, Aksai Chin och vidare utmed Taklamakanöknen upp till Kashgar vid den gamla Sidenvägen. Åter till Beijing efter många hundratals mil och en dryg månads resa i mitten av juli. Förhoppningsvis kan jag då peta ihop något om resan på den här sidan. Jag skall vara kvar i Kina till början av augusti och hoppas kunna umgås med mina vänner och kanske ta en sväng ner till Hong Kong eller några dagars bad på Hainan. Vi får se vad det blir? Men nu är sommaren här!
Ja just det, bilden ovan? Det är ett par vilda Kyang (tibetanska vildåsnor) ute på den tibetanska högplatån där jag såg många av dessa trevliga djur sommaren 2004.
Hoppas jag får se lika många eller ännu fler under den här resan.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Jag fick frågan häromdagen om vart jag ville resa om jag fick välja. Till Taklamakanöknen i Kina sa jag. Kanske sol- men definitivt inte en badsemester. Jag har under många år varit mycket intresserad av Sven Hedin och hans upptäcktsfärder i Asien, inte minst hans färder i Taklamakanöknen och det som ligger söder därom, Tibet.
Nu skall jag i sommar under en dryg månad färdas flera hundratals mil i Tibet. Från Peking till Lhasa, Mount Everest och till västra Tibet. Härifrån sedan vidare upp väster om den stora Taklamakanöknen. Givetvis kommer jag att samla all information jag kan om resvägar och möjligheter för just en ökenfärd. Jag vet eftersom jag varit i Xinjiangprovinsen några gånger redan att det finns en väg byggd rakt genom Taklamakanöknen, från norr till söder, eller tvärtom. Den där vägen skulle man kunna åka. Förr eller senare skall jag också göra det.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Jag besökte Louisiana för första gången 1966. Då hade Louisiana redan varit museum i åtta år. Fortfarande känns det lika spännande varje gång jag kommer till Louisiana. Alltid något nytt i de permanenta samlingarna att upptäcka eller någon stor utställning att se. Denna gång en utställning av Max Ernst, ”Dream and revolution”.
Bilden ovan är från en del av museet som jag tycker mycket om. Giacomettis skulpturer är bland det bästa som finns på Louisiana. Utsikten mot sjön varierar med årstiden och ljuset. Giacometti har nu sällskap av en stor målning av Francis Bacon, en annan av mina favoriter. Har just läst ut Michael Peppiatts biografi över Bacon, ”Francis Bacon - Anatomy of enigma”. Nedan några bilder från detta mitt senaste besök.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
En vecka i Skåne och Danmark. Avkopplande och intensivt på samma gång. Mycket att se och återupptäcka. Jag fick tillfälle att träffa några av de människor som står mig nära och inser att jag är i Skåne allt för sällan. Skåne och Danmark är vackert utsikten är vid och inte avbruten av skogar. Närheten till vattnet känns också befriande.
Hemma är ett ord med en särskild laddning. Ibland undrar jag var är ”hemma” för mig.
30 år i Umeå, 20 år i Skåne, 4 år i Stockholm, 3 år i Beijing och något år i Dalarna. Ibland känns Umeå väldigt mycket hemma för mig. Jag tycker om Umeå och det är också den plats jag har levt längst på. Mina nära och kära är spridda över kontinenterna och det känns emellanåt rätt jobbigt att det, trots flygförbindelser, är rätt omständligt och tidsödande att ta sig till och från Umeå. Det blir många timmar på Arlanda av väntan varje gång. Den här gången 4 timmar vardera på utresan och hemresan. En arbetsdag av väntan.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
”Han som ligger på lotusen”. En traditionell kinesisk s k nyårsbild. Nyårsbilder tryckta från träblock och färglagda är mycket gammalt i Kina. Redan under Songdynastin, 960 -1279 e Kr, fanns det ett stort antal då redan klassiska bilder. Man köper nya bilder till det kinesiska nyåret och sätter upp bilderna på eller bredvid dörren till hemmet. En folkkonst i dess verkliga bemärkelse. Idag har denna tradition blivit än mer populär och även i de modernaste bostadskvarter ser man bilderna.
Pojken, ovan, ”Zi yu wu lian” som är välnärd och håller en fisk i famnen bringar välgång och rikedom år efter år. Ordet ”fisk - yu” och ordet för ”överflöd - yú” uttalas lika. Härigenom har fisken kommit att representera överflöd. Till nyårsmiddagen vill man därför i Kina gärna servera en hel fisk. Det är också ett gott tecken om man kan äta fisken och lämna huvudet och benen intakta tillsammans. Att vända på en fisk som serverats hel på ett fat, vilket jag alltför ofta har sett praktiskt lagda utlänningar göra i Kina, betyder den grövsta olycka. Givetvis eftersom man vänder på lyckan - överflödet. Se där orsaken till vår omfattande ekonomiska världskris. Klart som fiskspad eller hur?
Bilden ovan kommer från byn Yangliuqing i Tianjin. Det är en av de klassiska orter där man sedan många århundraden har tillverkat dessa nyårsbilder.
Vill du veta mer om kinesiska blocktryck kan du kolla in:
http://www.artelino.com/articles/chinese-woodblock-prints.asp
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Jag är ingen tågentusist för mig är resmålet viktigare. Men igår gjorde Yan Tao och jag en utflykt med tåg just för att ”prova tåget”. Snabbtåget, 30 minuter till Tianjin som ligger 13 mil öster om Beijing.
Nu innan den nya tunnelbanedelen öppnar ner till ”södra stationen” i Beijing är det lite avigt att ta sig dit. Transporten i Beijing tar längre tid än det tar att åka till Tianjin.
Tianjin en lite mindre stad, bara 10 miljoner, är belägen ute vid kusten och en av Kinas största hamnstäder. Många byggnader från kvar av det koloniala inflytandet från Europa. Vi gjorde oss en eftermiddag där och passade bl a på att köpa ett blocktryck, ett s k ”Yangliuqing nyårstryck”, världsberömda i hela Kina! Vi åt ”sjömat” som en sen lunch eller tidig middag och strosade runt på ”kulturgatan”. Kulturgatan, Gu Wenhua jie, har nyuppförda hus i Qingdynastistil. Många butiker som säljer traditionell kinesisk konst och annat. Här passade vi också på att smaka på ”Mandelte” som är en tjock söt puré med socker, mandel och annat smått och gott. Jämfört med Beijing känns Tianjin mer stillsamt och de utländska besökarna är färre. Tåget då? Toppfarten var 322 km i timmen, alltså cirka 100 km p h långsammare än Maglevtåget i Shanghai om man nu skall vara petig. Men det var fräscht och effektivt. Första klassbiljetten kostade 69 yuan enkel väg och andra klass 58 yuan , vi provade båda. Vari skillnaden mellan klasserna bestod förstod jag aldrig riktigt, det kan ha varit att det mellan förstaklassvagnarna fanns en dörr?