Tibets heliga berg Kailas (Gang Tise). Foto: Paul M. Grahn Augusti 2014
Den schweiziske geologen och forskaren Augusto Gansser (1910–2012), blev 101 år. Han var under många år den ledande auktoriteten inom Himalayas geologi och hans vetenskapliga publikationer refereras det ofta till. Han hade tidigt en stor fascination för berg och ägnade också större delen av sitt liv åt dem. Att bergen i Himalaya är de högsta i världen är välbekant men det är inte lika känt hur de har skapats och inte heller är det allmänt känt att det var Augusto Gansser som först lade fram en hållbar teori om bergens tillkomst. Gansser´s forskning visade att Himalaya bildades när den indiska plattan kolliderade med den Eurasiska. Det som tidigare sågs som “mystiska” bergslager förklarade han med den s.k. ”kontinent-kontinent-kollisionen” d.v.s att dessa extremt höga berg under miljoner år skapats genom att bergmassor långsamt lyfts till de höjder de har idag. Den helhetsbilden bekräftades långt senare av plattektonikens genombrott. Gansser var alltså långt före sin tid. Gansser fick 1983 av Universitet i Peshawar, Pakistan titeln ”Baba Himalaya” (Fader Himalaya) som ett erkännande för sina geologiska studier och pionjärforskning i Himalaya-regionen
Kailas fotograferat av Gansser 1936 från den vandringsled runt berget som även jag använt vid mina tre vandringar runt berget
Augusto Gansser klädd i tibetansk dräkt. Foto: Roger Crosten
Augusto Gansser´s forskning ledde till nya insikter om ursprunget till de stora bergskedjorna. Tidigt i sitt liv började han dokumentera sitt arbete och liv i ord, skisser och fotografier. Hans första dagbok går tillbaka till 1929 då han började sin karriär som geolog. Hans dagböcker, fältanteckningsböcker, skisser och fotografier växte sedan under 80 år till den oerhört imponerande samling den utgör idag.
Läger på 4500 möh. Från vänster till höger: Sherpa Paldin, A.Gansser, A.Heim, Sherpa Kali, Sherpa Kirken (6 augusti 1936). Creative Commons
Gansser gjorde 1934 en äventyrlig resa till östra Grönland där han och hans team av geologer blev strandsatta på packisen i flera veckor. Han gjorde krävande färder i Himalaya – knappt då utforskade i mitten av trettiotalet. Förklädd till fåraherde tog han sig från Nepal, då också stängt för utlänningar, till det heliga berget Kailas (6714 möh.) i västra Tibet. Här vandrade han runt berget som de buddhistiska- och hinduiska pilgrimerna fortfarande gör. Att kunna genomföra undersökningar, hämta material på plats och studera geologin kring Tibets heliga berg Kailas (Gang Tise) var ett problem han löste genom att klä sig likt en buddhistisk pilgrim och genom att vandra tre dagar runt berget. I de bylsiga tibetanska kläderna dolde han sina instrument och verktyg, här bar han också med sig de prov på bergarter han behövde för vidare studium. Vid denna tid, 1936, tillät varken Nepal eller Tibet utländska besökare. Gansser var vid denna ”utflykt” till Kailas en av deltagarna i ”Den första schweiziska expeditionen till Himalaya” under ledning av professorn och geologen Arnold Heim (1882-1965) från universitetet i Zürich.
Rester av djur som levde i haven under paleozoikum (cirka 520–250 miljoner år sedan). Dessa har jag själv hittat på. 5000 meters höjd i Tibet
Vid återkomsten till Schweiz skrev de tillsammans ”Thron der Götter: Erlebnisse der ersten Schweizer Himalaya-Expedition”. Zürich/Leipzig: Mogarten- Verlag. Engelsk översättning 1939: ”Throne of the Gods: An Account of the First Swiss Expedition to the Himalayas”. Macmillan, London and New York. I nyutgåva 1994 från Book Faith India, Delhi.
Boken finns tillgänglig i digitaliserad form på Internet Archive: https://archive.org/details/dli.csl.5926
När man talar om Himalaya och Tibet kan man givetvis inte förbigå Sven Hedin (1865–1952) som redan under slutet av 1800-talet och under tidigt 1900-tal genomförde flera expeditioner i Tibet. 1893–1897 – Första försöken att nå Tibet och kartläggning av gränsområdet. 1899–1902, djupare intrång i Tibet och en omfattande kartläggning av höglandet och slutligen 1905–1908 det stora forskningsarbetet Transhimalaya med en detaljerad kartläggning av delar av framför allt södra och västra Tibet.
Här möter Hedin den 9:e Panchen Lama, Thubten Chökyi Nyima. Mötet ägde rum 1907 i klostret Tashilhunpo, som var (och är) Panchen Lamas säte. Hedin beskriver mötet utförligt i sina reseskildringar och framhåller då Panchen Lama som både lärd och politiskt betydelsefull.
Givetvis hade Gansser tagit del av Hedins böcker innan hans egen avfärd till Himalaya 1936. Även om Hedin var betydligt äldre än Augusto Gansser kom de båda i kontakt med varann i slutet av 1930-talet, då Hedin organiserade sina senare Centralasienexpeditioner. Gansser bjöds in av Hedin på grund av sin geologiska kompetens och sitt rykte som Himalayaspecialist. Hedins sena expeditionsplaner avbröts eller ändrades på grund av det politiska läget inför och under andra världskriget, men Gansser deltog i arbetet kring den vetenskapliga delen av expeditionerna och hade kontakt med Hedin i detta sammanhang. De första kontakterna skedde 1936 –1938 då Gansser just återkomit till Europa efter den Schweisiska Himalayaexpeditionen. Hedin, var då i 70-årsåldern men planerade sin stora Sino-Svenska expedition till de västra delarna av Kina och delar av Centralasien.
Gansser då sin med erfarenhet från Himalaya och Tibet (han hade nyligen publicerat sina första arbeten) blev kontaktad av Hedin som ville rekrytera honom till expeditionens geologiska del. Under 1938–1939 sker förberedelser för Hedin-expeditionens vetenskapliga team. Gansser fick i uppdrag att genomföra geologiska kartläggningar, studera stratigrafi och bergkedjornas uppbyggnad. Han skulle också samla in prover från områden i Tibet och Xinjiang. Gansser deltog i en del fältarbete i Centralasien under en period men expeditionen omorganiserades p.g.a. det politiska läget i Kina (inbördeskriget) och det kommande världskriget. Gansser återvände till Schweiz men han fortsatte att ha kontakt med Hedin.
Efter andra världskrigets slut hjälpte Gansser till med den vetenskapliga bearbetningen av de insamlade geologiska resultaten. Hedin, som var geograf och kartograf och inte geolog, värderade Ganssers expertis högt och hänvisade till hans arbete i sina rapporter.
Augusto Gansser blev också den förste europén som studerade Bhutan´s geologiska förhållanden. Under 1960-talets första år och till slutet av 1970-talet gjorde han fem längre besök i landet. Bhutan var ett stängt land för utlänningar under dessa år. Gansser hade fått en personlig inbjudan från Bhutans tredje kung, H.M. Dorji Wangchuk och därmed kunde han röra sig fritt i det stängda landet. 1983 utkom Gansser´s bok Geology of the Bhutan Himalaya. En av Gansser´s döttrar Ursula Gansser blev även hon verksam i Bhutan och har bl.a medverkat i en bok om Bhutan – Land of Hidden Treasures, 1971, (George Allen and Unwin Ltd.) med text av Blanche C. Olschak och foto av Ursula och Augusto Gansser. Avslutningsvis har dottern Ursula Markus (Gansser) också medverkat som redaktör och fotograf i biografin över fadern: Augusto Gansser: From the Life of a World Explorer tillsammans med Ursula Eichenberger.
Bhutan – Land of Hidden Treasures, 1971
Ytterligare en intressant historia är att Augusto Gansser två gånger, 1980 och 1985, blev inviterad, av Kinas då högste ledare Deng Xiaoping, att besöka Tibet. Varför bjöd Deng Xiaoping in honom 1980 och 1985? De här kinesiska inbjudningarna kom i en tid då Deng Xiaoping öppnade Kina för vetenskapliga kontakter efter kulturrevolutionen. (1966-76).
De huvudsakliga skälen var troligen att man ville ha kontakt med vetenskaplig expertis och Gansser var den västerländska geolog som bäst kände Himalayas struktur. Kina ville sannolikt dra nytta av hans expertkunskaper när man återupptog egen modern geologisk forskning i Tibet. Man ville ha ett internationellt samarbete och efter 1978 uppmuntrade Deng Xiaoping ”öppnandet mot världen”. Att då bjuda in en global auktoritet som Gansser skulle stärka Kinas vetenskapliga och diplomatiska legitimitet. Det var vid denna tid 1980-talet som Kina började att systematiskt kartlägga sina strategiska resurser. Man hade under lång tid varit medveten om att det i Tibet fanns såväl stora som viktiga naturresurser. Gansser´s kunskap om regionens geologi var relevant både för forskning och för statliga utvecklingsplaner. På vilket sätt hans båda besök har bidragit till den exploatering av naturresurser i Tibet som nu är möjliggjord, tack vare att Tibet är inlemmat i Kinas järnvägsnät, sedan 2006, är svårt att svara på. Augusto Gansser var en av mycket få utländska forskare som hade besökt Tibet innan 1950. Hans återkomst symboliserade en historisk kontinuitet och att Tibet åter var ”öppet” för vetenskapligt samarbete. Kort sagt blev han inbjuden eftersom han var den ledande experten på Himalayas geologi och ett värdefullt internationellt namn för Deng Xiaopings politik med att modernisera och öppna Kina.
