Då och då drar jag fram någon bok som troget, tyst och stilla, stått på sin plats i bokhyllan i många år. Häromdagen drog jag ut boken A PORTRAIT OF LOST TIBET av Rosemary Jones Tung (ISBN 0500 540683) bläddrade lite i den och insåg att det är lite mer än 40 år sedan jag köpte och läste den. Ut föll även ett tidningsurklipp, en recension, skriven av Tomas Löfström (1948 – 2016), författare, krönikör och reseskildrare. Jag har flera av Tomas böcker då vi båda intresserade oss för samma del av världen, Nepal, Himalaya men framförallt Tibet.
Tomas var en av deltagarna i den första svenska turistresan till Tibet arrangerad av Svensk-kinesiska Vänskapsförbundet 1980. En resa han skildrar i den år 1983 publicerade boken Den långa resan till Lhasa. Flera år senare, då jag själv varit i Tibet ett tiotal gånger som färdledare träffades Tomas och jag, på sätt och vis kände jag honom redan jag hade ju läst flera av hans böcker och hans artiklar i tidskriften Vagabond.
Men nu bläddrade jag i A PORTRAIT OF LOST TIBET och insåg att den fortfarande berättar en spännande och intressant historia om en hemlig Tibetexpedition. Dessutom innehåller den intressanta fotografier tagna i Tibet av Ilia Tolstoy och Brooke Dolan. Dessa båda amerikaner, för övrigt underrättelseagenter inom CIA:S föregångare OSS, genomförde en expedition till Lhasa och vidare genom Tibet under ett militärt och diplomatiskt uppdrag till Kina 1942-43. Expeditionen var när den genomfördes och många år därefter omgärdad av stort hemlighetsmakeri. Man var ute på ett uppdrag där man sökte alternativa vägar att transportera vapen till USAs allierade Chiang Kai-sheks nationalistiska Kina.
Brooke Dolan (till vänster) och Ilia Tolstoy tillsamman med sin tibetanska tolk munken Kusho Yonton Singhe. Alla svart-vita fotografier i detta inlägg är ur boken A Portrait of Lost Tibet
Brooke Dolan (1908 –1945) var en amerikansk naturforskare under 1930- och 1940-talen. Hans far var en rik amerikansk industriman i Philadelphia. Brooke Dolan var utbildad vid Princeton- och Harvard Universiteten. Han ledde en expedition till Kina och östra Tibet 1931-1932 och ännu en expedition till samma områden 1934-1936. I båda dessa expeditioner ingick bland andra den tyske zoologen Ernst Schäfer. Denne Schäfer skulle några år senare, 1938-39, leda en Nazitysk expedition med bl.a. SS-chefen Heinrich Himmler som viktig intressent och sponsor. Om den expeditionen har jag skrivit tidigare här:
https://www.pgrahn.com/blogg/165-ernst-schafer-och-sven-hedin-institutet.html
Boken om denna expedition är Tibet in 1938 – 1939 – Photgraphs from The Ernst Schäfer expedition to Tibet. Serindia 2007. ISBN -13: 978-1-932476-30-9.
Mer om Ernst Schäfer och de två tidigare expeditionerna han gjorde tillsammans med Brooke Dolan har Tommy Lundmark skrivit i sin 2014 utgivna bok Sven Hedin-Institutet – En rasbiologisk upptäcktsresa i Tredje riket. ISBN 978-91-86621-95-7. En mycket intressant bok med mängder av intressanta uppgifter om relationen mellan Ernst Schäfer, Sven Hedin, Adolf Hitler, Hermann Göring och Heinrich Himmler och flera av de andra nazistiska krigsförbrytarna.
Dolan & Tolstoys karavan passerar över snöfälten i Himalaya
Greve Ilia Tolstoy, (1903 – 1970) Dolans medresenär var sonson till den berömde ryske författaren Leo Tolstoy. Ilia Tolstoj gick på Moskvas jordbruksskola innan han gick med i det ryska kejserliga kavalleriet och tjänstgjorde i Tasjkent. Under den ryska revolutionen 1917 – 18 arbetade han för det ryska jordbruksdepartementet i det dåvarande Turkestan. Han lämnade Ryssland och emigrerade till USA 1924 där han studerade vidare vid William Penn College och Iowa State University. Tidigt engagerades han av American Museum of Natural History då han var en pionjär inom undervattensfotografi. Här kan man tala om skifte av höjd - från havets botten till Himalaya.
Även Tolstoy blev rekryterad till det dåvarande Office of Strategic Services (OSS) senare omdöpt till CIA.(Central Inillegence Agency).
Hans val av sida i den ryska revolutionen, hans kunskaper i ryska och stora kunskaper om natur och fotografering gjorde honom intressant för OSS.
Under andra världskriget var Brooke Dolan stationerad i det allierade nationalistiska Kina som löjtnant och kapten i de amerikanska Air Force-styrkorna. Han utsågs att leda Tibetexpeditionen. Kanske inte så konstigt med tanke på att han sedan länge hade ett stort intresse för Tibet och hade en omfattande samling litteratur om Tibet. Han talade dessutom flera tibetanska dialekter.
I september 1942 startade Dolan och Tolstoy från New Delhi och tog sig via Tibets lilla grannland i söder Sikkim upp genom passet Natu la och Chumbidalen vidare till Gyantse och längs sjön Yamdrok Yamtso. De gjorde en avstickare där något österut till klostret Samding. Det kloster som hade, och fortfarande har, en kvinna som abedissa och överhuvud. Jag har skrivit om detta kloster och den kvinnliga inkarnationen Dorje Phagmo här:
https://www.pgrahn.com/blogg/156-samding-dorje-phagmo.html
Munkar och tibetanska besökare samlade vid entrén till Samdingklostret 1941
Innergården i det återuppbyggda Samdingklostret under en dag då den nuvarande Dorje Phagmo tog emot och välsignade besökarna i klostret. Foto: Paul M. Grahn 2004
Efter att ha passerat Yamdrok Yamtso och tagit sig över bergspasset Khampa la korsar Dolan och Tolstoy Yarlung Tsangpofloden vid Chusul på flottar och når slutligen fram till Lhasa.
Dalai Lamas vinterpalats, Potalapalatset i Lhasa, 1941
Lhasa med Potalapalatset. I förgrunden den nu återuppbyggda stadsporten och fotograferande turister. Foto: Paul M. Grahn 2015
Här sammanträffade man med den tibetanska regeringen dvs några ministrar och ett antal höga lamor, munkar, från de stora tibetanska klostren. Den 20 december 1942 träffade de även den då sjuårige 14:e Dalai Lama och regenten, den 3:e Taktra Rinpoche. De blev därmed de första amerikanerna någonsin att träffa en Dalai Lama.
Den då sjuårige 14:e Dalai Lama på sin tron. Foto ur boken A Portrait of Lost Tibet av Rosemary Jones Tung.
Efter expeditionen anklagades Tolstoy och Dolan för att ha gått utöver sin auktoritet med att låta den tibetanska regeringen tro att USA hade gett ett internationellt politiskt erkännande av Tibet som ett självständigt land. Det rådde sedan länge en strid mellan tibetanska ledare och den kinesiska centralregeringen om Tibets status i förhållande till Kina. En strid som tibetanerna förlorade i och med det kommunistiska Kinas inmarsch och maktövertagande i Lhasa 1951. Det man i Kina kallar ”Tibets fredliga befrielse”.
Fotografier tagna av Dolan och Tolstoy från deras expedition som publicerades i A Portrait of Lost Tibet av Rosemary Jones Tung först 1980 är unika och visar Tibet och de ledande personerna i Lhasa vid 1940-talets början. De visar också de enkla förhållanden och den stora fattigdom som stora delar av det tibetanska folket levde under. Det rådde en avgrundsdjup skillnad mellan den tibetanska överklassen och befolkningen i övrigt i Tibet. Bilderna talar sitt tydliga språk. Vi får ta del av många bilder, av mycket god fotografisk kvalitet, av vardagligt liv, vi möter de i siden klädda representanterna för Tibets härskande skikt och vi möter nomader, bönder, livstidsfångar och inte minst många av de buddhistiska munkar som fortfarande då levde i Tibets många kloster.
Ännu ett foto ur boken. Höga tibetanbska dignitärer klädda i rikt dekorerade sidenkläder och björnskinnsmössor. Notera de långa ärmarna som täcker händerna. Varmt förstås men också ett tecken på att personen inte behövde utföra något kroppsarbete.
De båda amerikanerna tillbringade tre månader i Lhasa och fortsatte sedan norrut via Jyekundo till Lanchou vid Gula floden i Kina. Deras resa kom aldrig att få någon betydelse för vapentillförseln till Kina, det kunde man utan tvekan ha förstått redan innan deras avfärd genom att studera en reliefkarta över Himalaya och Tibet. Däremot inhämtade de annan information som ansågs viktig vid denna tid.
Efter den tibetanska expeditionen övergick Dolan från OSS till Army Air Forces och arbetade med United States Military Observer Group i provinsen Yunnan, Kina.
Brooke Dolan dog i Chongqing, i provinsen Sichuan Kina redan 1945 under ett uppdrag för att rädda nedskjutna allierade bombplansbesättningar men det finns också andra uppgifter som påstår att tog han sitt liv den 19 augusti 1945.
Ilia Tolstoy fick ett betydligt längre liv i USA där han avled 1970. De bådas gemensamma Tibetexpedition resulterade i unika bilder och värdet av resan idag är väl mest de många fotografier som skildrar en idag så gott som helt försvunnen värld.