L1000565_copy.jpg

Templet/museéts entrébyggnad. Alla bilder Paul M. Grahn maj - juni 2023

Xihuang si benämns på engelska ”Yellow temple museum”. Den kinesisk/engelska översättningen visar tydligt vilken funktion ”templet” har idag. Det anlades 1651 på order av kejsaren Shunzhi (r. 1644-61) med anledning av att han bjudit in den 5:e Dalai Lama från Tibet. Det besöket var föranlett av att denne då var den som i praktiken hade all makt i det tibetanska området. Tibet intresserade i hög grad Qingdynastins kejsare och så även deras efterföljare Republiken Kina och, sedan 1949, Folkrepubliken Kina.

Templet eller palatset om man så vill är beläget på den nord-sydliga axeln genom Beijing strax norr om Gu Gong (Förbjudna staden – Kejserliga palatset) det har alltså en ärofull placering. 

Även efter den 5:e Dalai Lamas besök i Peking fick detta palats/tempel tjäna som inkvartering för högt uppsatta besökare från Tibet. 1780 efter att den 6:e Panchen LamaLobsang Palden Yeshe (1738–1780) den ”näst högste religiöse och världslige ledaren i Tibet, dött och nått sitt Nirvana lät kejsaren Qianlong (regerade 1735-96) 1782 bygga en vit s.k. dagoba (stupa) som ett äreminne över denne och gav den namnet Qingjing Huacheng Pagoda”.

Två gånger skövlades Xihuang-templet av utländska trupper, första gången 1860 av de brittisk-franska trupperna vars mest kända ödeläggelse skedde samtidigt i Yuan Ming Yuan – ”Gamla sommarpalatset”, under det s.k. Andra opiumkriget” . År 1900 var det dags igen för skövling efter att de Åtta nationernas arméer” slagit ner det s.k. Boxarupproret”. Det skulle vara intressant att veta var de skulpturer, thangkas och andra föremål som rövades bort finns idag. Sannolikt kan man se en del av det i brittiska, franska, tyska och kanske amerikanska muséer och givetvis finns fortfarande en del i privata samlingar. Vi vet att skövlingarna var mycket omfattande och sanktionerade av truppernas högsta ledning. Vanligtvis redogörs det inte i muséernas kataloger vilket tempel föremålen kommer ifrån men ibland nämns orten, t.ex. Beijing. 

1908 var det återigen dags för en Dalai Lama att bo i templet, denna gång var det den 13:e Dalai LamaThubten Gyatso (1876 - 1933) som på flykt undan den brittiska invasionen, ”Younghusband-expeditionen av Tibet (1903-04) befann sig på resande fot, kan d.v.s. flykt, till Mongoliet och Kina under flera års tid.. Han bodde då i Xihuang-templet i tre månader. Om denne den 13:e Dalai Lama har jag tidigare skrivit här; https://www.pgrahn.com/blogg/250-tjugo-ar-i-tibet-david-macdonald.html

Om vi fortsätter med övriga tibetanska dignitärers besök så står den 9:e Panchen Lama -  Thubten Chökyi Nyima (1893 – 1937) på tur. Han hade lämnat Tibet  och tagit sig till Inre Mongoliet 1923 då det rådde motsättningar mellan honom och den 13:e Dalai Lama. Den 9:e Panchen Lama bodde i templet i Beijing under en längre tid.

9thPanchen.jpg

 9:e Panchen Lama -  Thubten Chökyi Nyima (1893 – 1937)

Han fick aldrig återse Tibet, han avled i Yushu i Qinghaiprovinsen den 1 december 1937 under återfärden till sitt residens i Shigatse.

Efter grundandet av Folkrepubliken Kina, 1949, kom templet återigen till användning då både den 10:e Panchen Lama och den 14:e Dalai Lama bodde där 1954 då de båda deltog i Kinas första Nationalkongress som delegater för Tibet.

Därefter hade templet/palatset varierande funktioner och det for sannolikt illa, liksom många andra gamla palats och tempel i Peking, under Kulturrevolutionen (1966-76). 

1979 skrevs det in på listan över byggnader i Beijing som skall bevaras och 1983 utsågs det till Nationellt buddhistiskt nyckeltempel i det Han-kinesiska området”.

L1180396.jpg

Präktiga väktarlejon utanför templets första hall

Den 18 maj 2018 fick det namnet ”Xihuang-templets Museum och öppnades för besökare och då började mina försök att ta mig in och se templet/museét. Nu är det officiellt öppet för besök under lördagar och söndagar. D.v.s. om det inte tillfälligtvis är stängt av någon anledning som inte alltid anges. Så var det när vi anlände dit lördagen den 20 maj, templet var stängt fram till den 3 juni angavs det på ett anslag utanför. 

Lördagen den 4 juni, en märkesdag av flera skäl, gjorde vi ett nytt försök och se Xihuang-templet var öppet! Det visade sig också att det var fritt inträde. En liten skara besökare hade letat sig dit. Absolut ingen trängsel, vilket kanske till stor del beror på att som flera av mina vänner från Beijing tänker ”ingen idé att ta sig dit, det är ändå aldrig öppet”. 

Det olika byggnader som omger huvudhallarna används idag som museum för huvudsakligen kinesiska besökare, så gott som all text i museét är på kinesiska, och här beskriver man alla de kontakter som varit mellan Tibet och Kina sedan det enade Tibets förste härskare Songtsan Gampo´s dagar, 600-talet (eKr.) 

L1180401.jpg

I den första hallen återfinns en skulptur föreställande buddhistmunken Xuanzang (602 - 664 e.Kr.) som begav sig till Indien för att hämta hem de buddhistiska urkunderna till Kina.

Denne Tibets förste ”kung” gifte sig med två prinsessor, en från Nepal och en från Kina. I Kina framhålls förstås prinessan Wencheng, ofta nämns inte den nepalesiska prinsessan Brikhuti eller Songtsan Gampo´s fem tibetanska hustrur. Prinsessan Wencheng medförde den berömda skulpturen ”Jowo” föreställande Sakayamuni Buddha som idag finns i Jokhang-templet i Lhasa det har gjort att hon fått en särställning.

L1180449.jpg

Tre bilder ur utställningen om Kina och Tibet. Till vänster Songtsan Gampo och den kinesiska hustrun Wencheng. Till höger den "stele"- stenpelare med inskrift på kineiska och tibetanska som står utanför Jokhangtemplet i Lhasa. 

L1180417.jpg

Sakyamuni Buddha i den stora huvudhallen.

L1180414.jpg

Här är Panchen Lamas tron i en av hallarna med foton av fr.vänster, den 9:e, den 11:e, den nuvarande, och den 10:e Panchen Lama, den 10: avled 1989 i Shigatse, Tibet.

L1180416.jpg Templet/museét har nu renoverade vackra hallar fyllda med skulpturer och målningar 

Med kartor, en del gamla fotografier, texter och nya illustrationer förklaras hur Tibet alltid varit en del av Kina, ingen tveksamhet råder därvidlag. I det sista utställningsrummet finns en stor bild som visar hur den nuvarande Panchen Lama, den 11:e, 2015, överräcker en s. k. khata, en vit tibetansk ceremoniduk, till Kinas nuvarande högste ledare Xi Jinping. 

L1180458.jpg

2015 överräckte den 11:e Panchen Lama en s.k. khata - tibetansk ceremoniduk till ordförande Xi Jinping

Templets bakre del upptas av den stora i marmor utförda dagoban/stupan Qingjing Huacheng. Denna dagoba/stupas förebild finns i det buddhsitiska templet Bodh Gaya i Indien. Stupan byggdes efter det att den 6;e Panchen Lama avlidit av smittkoppor i Beijng. Texten på skylten nedanför stupan förkunnar att den är byggd som ett äreminne över Panchen Lamas ”patriotism och kärlek till buddhismen”.

L1180421.jpg

Qingjing Huacheng Pagoda” byggd 1782 på order av kejsaren Qianlong.

L1180424.jpg

Qingjing Huacheng Pagoda” är ingen byggnad man går in i. Det finns reliker från den 6: Panchen Lama inuti.

 Så äntligen fick jag besöka detta ”Yellow temple Museum” och stilla min nyfikenhet på vilka hemligheter som doldes i detta så länge stängda tempel. Det visade sig inte vara några hemligheter alls, vilket jag inte heller inbillat mig, innehållet var det redan kända om förhållandet mellan Kina och Tibet..