Från Hiroshi Sugimotos. utställning på Ullen Center for Contemprary Art, “Brush Impressions, Heart Sutra” verket är en transkription av en av buddhismens mest kända texter, “Heart Sutra”, som består av 262 kanji-tecken. Med framkallnings- och fixeringslösning som "bläck" skrev Sugimoto på utgånget fotopapper i sitt mörkrum. Foto: Paul M. Grahn Maj 2024
Med hög dagstemperatur, nu ett gott stycke över 30-gradersstrecket, får man bedöma hur nödvändigt det är att ge sig ut i värmen. Under lördags-eftermiddagen, den 11 maj, ansåg vi att det var dags att återigen göra ett besök i Pekings “konstdistrikt” 798 . Vi valde dock att starta sent för att slippa den värsta middagshettan. Det var två utställningar vi ville se. Vi började med att besöka en gammal bekant, Brian Wallace på Red Gate Gallery. Brian, bördig från Australien, har drivit sitt galleri i Peking sedan 1991. Sedan 2017 ligger galleriet i 798-området efter att först ha huserat i Dongbianmen, det sydöstra tornet i Pekings gamla stadsmur, härav namnet “Red Gate”. Den nuvarande lokalen är enkel, ett cirka 100 kvardratmeter stort rum men med en ansenlig takhöjd är det en av de bättre bland 798-områdets gamla fabrikslokaler. Den pågående utställningen var för oss en “rewiew” av mycket det vi sett genom åren. Även en påminnelse om all grafik vi har köpt men inte än har ramat in och hängt upp. Vi skulle behöva ett eget “galleri” för att kunna se allt samtidigt.
Brian och Yan Tao i Red Gate Gallery. Foto: Paul M. Grahn Maj 20224
Jag pratade en stund med Brian, och givetvis kom vi in på “gamla tider”, de år under 90- och ett stycke in på 2000-talet då det förväntades att Kina “verkligen skulle öppna upp”. Det skapades intressant “kinesisk samtidskonst” även sådan som, om än försiktigt, kritiserade och kommenterade historien, samhället och politiken. Vi konstaterade att vi då kanske inte heller riktigt förstod vad det var vi var med om.
Galleriet var välbesökt under den stund vi var där, unga kinesiska besökare som flitigt fotograferade med sina mobiltelefoner. Idag är det mest unga människor som besöker 798-området. Här finns nu många caféer, restauranger och butiker som säljer kläder och prylar men även konstböcker.
Några av konstverken och unga besökare i Red Gate Gallery. FOto: Paul M. Grahn Maj 2024
Den aktuella utställningen på Red Gate Gallery heter “Multiples and More - The Brian Wallace Collection”, pågår fram till den 31 maj 2024. Kinesisk samtidskonst av multiversionskonst. Brians under många årligen utgivna editioner av grafiska portföljer men också fotografi, skulptur och videoverk. Här visas bl.a. Su Xinpingstidiga litografiska serie "Sea of Desire" som reflekterar över den sociala verkligheten. Zhou Jirongs tidiga silkscreentryck "The Last Memory", som fokuserar på historiska och miljömässiga förändringar. Även verk ur den "Print Calendar" ett projekt med grafiska portföljer som initierades av Zhou Jirong och Brian. Här deltog många viktiga konstnärer med grafiska blad och utgivningen pågick i åtta år. Utställningen var för mig en minneskavalkad, här finns bl.a. verk av Gongkar Gyatso, en framstående tibetansk samtidskonstnär. Hans verk ”My identity” (2003) är en klassiker med konceptuella fotografier där han själv figurerar i fyra olika skepnader bl.a. som revolutionär rödgardisktisk konstnär och tibetansk thangkamålare.
En av fyra bilder ur Gongkar Gyatso´s verk ”My identity” (2003)
Efter vår sena start på eftermiddagen började nu hettan avta och vi vandrade vidare bort till Ullens Center for Contemorary Art för att se utställningen “Time Machine” av den japanske fotografen och konstnären Hiroshi Sugimoto, (2024.3.23 - 2024.6.23). Här visas 11 av hans fotografiska serier och 127 verk från de senaste 50 åren av konstnärens oeuvre. Detta är hans första soloutställning i Kina. Hans verk har tidigare visats i grupputställlningar med japansk konst, jag såg verk av honom på Pace Gallery, nu stängt, här i 798-området 2012. Det här är en omfattande utställning med verk från hans långa karriär. Serierna "Seascapes", "Theaters", "Lightning Fields" och "Portraits" är från tiden när han började arbeta med foto. Sugimoto´s (född 1948) karriär som fotograf/konstnär började i New York på 1970-talet. Då firade fotografin just sitt hundraårsjubileum men debatten om dess giltighet som konstnärligt medium var pågick fortfarande. I takt med att dokumentärfotografi blev en allmänt accepterad konstform arbetade Sugimoto för att hitta en position i skärningspunkten mellan östasiatisk kultur, samtidskonst och fotografisk teknik.
Ullens Center for Contemporary Art disponerar mycket stora utställningsytor i de gamla fabrikslokalerna från 1950-talet. Foto: Paul M. Grahn
1976 började han fotografera glasmontrar i American musum of Natural science med en gammal storformatskamera och svartvit film. Han skapade till synes naturliga men kusliga scener genom att göra ljusjusteringar under den långa exponeringstiden. Här visas nu “Polar bear”. Sugimoto är en fotograf/konstnär som experimenterat mycket med fotografiska tekniker här finns den nyligen skapade mörkrumskalligrafin “Brush Impressions, Heart Sutra” för första gången. Verket är en transkription av en av buddhismens mest kända texter, “Heart Sutra”, som består av 262 kanji-tecken. Genom att använda framkallnings- och fixeringslösningen som "bläck" skrev Sugimoto på utgånget fotopapper i sitt mörkrum. Det är en klassisk text inom östasiatisk buddhism, Heart Sutra, skriven i Indien, översatt i Kina och sedan spridd till Japan. “Heart sutra” representerar Sugimotos utforskning i en ny form av fotografi utan användande av ett objektiv. Se bild ovan.
Efter drygt en timmes besök på Ullens center och Sugimoto´s utsällning botaniserade vi i den stora bokhandel som finns på andra våningen i detta konstcenter. Här finns tusentals böcker, ett mycket imponerande sortiment, även importerade böcker men framförallt av till kinesiska översatta utländska böcker om konst, foto, film, arkitektur och estetik. Detta som sagt en våning upp. På bottenplanet har man även ett mindre utbud av böcker men framförallt försäljning av t-shirts, nyckelringar, kepsar och allt det där andra som de flesta muséer runt om i världen uppenbarligen måste sälja för att kunna bedriva den egentliga verksamheten, att visa konst. Det hade nu blivit dags för en kopp kaffe vilken vi intog på ett av mina gamla favoritcafé Timezone 8 som jag tidigare skrivit om här: https://www.pgrahn.com/blogg/268-konstdistriktet-798-i-beijing-2023.html
Noterade då att mittemot här dvs granne med Ullens Center ligger nu ett nytt bygge med namnet “Meet you museum”. Dock stängt vid vår sena ankomst. Här visades europeisk konst, företrädesvis fransk, genom fönstret kunde man se bl.a. “Mona-Lisa”. Givetvis en reproduktion men i rätt format och med samma slags ram som originalet på Louvre´n i Paris. Da Vinci´s porträtt av Lisa Gherardini har en otrolig status i Kina och man hittar hennes bild litet varstans. Nu är ju i och för sig inte ett “museum” som visar europeisk konst en särskilt oväntad plats att hitta henne men det finns andra, men det får jag återkomma till.
Mona-Lisa i "Meet you museum". Foto: Paul M. Grahn Maj 2024