Häst med Takyab. Stillbild ur filmen "The last saltkaravan - On the ancient trade route to Tibet" av Lee Hwa-Sil & Cha-Yun-Hi. Filmen skildrar en saltkaravan i västra delen av Sichuan eller östra delen av Tibet det som tidigare kallades Kham.
Takyab är en tibetansk prydnad som man knyter över pannan på karavanens ledar- mula eller häst. Man använder den som en skyddande symbol för karavanen men också för att skydda hästens eller mulans panna mot kyla i Himalaya. På engelska benämns de ofta som ”horse jewellery”, på svenska brukar de kallas ”karavantalisman”. Formen är oftast triangulär, imiterande formen på hästens eller mulans huvud. Takyabs är oftast vävda, på samma sätt som tibetanska mattor. Det förekommer också takyabs i applikationsteknik. Tygbitar vilka är ihopsydda och till formen som de vävda. Takyab´s varierar i storlek, mellan 20 till 30 cm långa och breda. Jag har försökt få formation från tibetaner som äger karavanhästar om man låter tillverka takyabs för en specifik häst eller om man tillverkar dem generellt men aldrig fått något uttömmande svar på frågan.
Häst med Takyab. Stillbild ur filmen "The last saltkaravan - On the ancient trade route to Tibet" av Lee Hwa-Sil & Cha-Yun-Hi
Som på en del tibetanska mattor så har även takyabs en skyddande vävd kant eller stöd. Takyab vävs i olika mönster, oftast buddhistiska symboler, vävda i blått, grönt, gult, svart och rosa. Dessa symboler är t ex "Kalachakra mantra", flammande juveler, blommor eller de åtta lyckobringande buddhistiska symbolerna. När jag började resa i Tibet, för nu mer än 30 år sedan, såg man då och då takyabs användas på hästarna. I takt med att lastbilar tagit över som transportmedel i Tibet så har också förekomsten av takyabs minskat.
Häst med takyab, applikation. Kailash kora västra Tibet 2009. Foto. Paul M. Grahn
Litteratur om Takyab
Det finns inte mycket litteratur om takyab som jag känner till. Första gången jag såg en takyab i en bok var på 1990-talet i boken ”Tibetan rugs” av Hallvard Kåre Kulöy (1941-2001). Boken utkom första gången 1982. Författaren var norrman och han gav ut boken på det egna förlaget White Orchid Press med säte i Bangkok. Kulöy samlade bl a tibetanska mattor vilka han företrädesvis fann i Nepal där han också var verksam under 1970-talet för UNICEF. Han var god vän med den burmesiska politikern Aung San Suu Kyi och hennes man Michael Aris (1946-99) som till och från bodde hos Kuløy i Kathmandu. Micahel Aris talade tibetanska och han var lärare åt kungabarnen i Bhutan under sex år på 1960-talet. Kulöy startade redan 1969 bokförlaget Bibliotheca Himalayica, vars mission var att göra tillgängligt böcker om civilisation, kultur och natur i Centralasien- och Himalayaländerna.
En bok som visar takyabs, men inte beskriver dem närmare, är ”Of wool and loom – The tradition of Tibetan rugs" av Trinley Chodrak och Kesang Tashi, även den utgiven av White Orchid Books, Bangkok, 2000.
Takyab med blommotiv. Min samling
I boken ”Sacred & Secular – The Piccus collection of Tibetan rugs” av Robert P. Piccus, Serindia 2011 som skildrar samlarna paret Piccus och deras stora samling av tibetanska mattor återfinns en enda takyab. Å andra sidan just en sådan som jag letat i åratal efter, med ”tigerrandigt mönster”. Mycket sällsynt!
Marknaden i Shigatse. Tibet. En gång i tiden ett bra ställe att köpa takyabs på. Foto. Paul M. Grahn 2016
Takyab idag
Till och från ser man takyab på lokala marknader och ibland hos antikhandlare i Lhasa eller Shigatse. För 15 – 20 år sedan begärde man inga stora summor för en takyab men idag finns det en marknad bland samlare världen över. En enkel sökning på Internet visar att handlare i Tyskland, England och USA bjuder ut takyabs, ibland slitna och i dålig kvalitet, till höga priser, från 5000 svenska kronor och uppåt. Detta har givetvis inte undgått de tibetaner som handlar med antikviteter och idag begär man, med all rätt, mycket högre priser. Under hösten 2016 gjorde jag ett par försök att köpa takyabs av några av de lokala tibetaner jag tidigare köpt av. Det blev inga affärer. Dels hade man inte mycket att erbjuda och de som fanns var trasiga, slitna och mycket smutsiga takyabs. Dessutom begärde man, enligt min åsikt, ett alldeles för högt pris. Takyabs har blivit eftertraktade samlarobjekt. Givetvis beror det också på en köpstark grupp kinesiska samlare som tillkommit. Jag har i antikaffärer i Peking då och då sett takyabs och också orienterat mig om priserna och de ligger i nivå eller högre mot vad man begär i Europa och USA.
Fem olika takyabs ur min samling. Notera de två översta, samma blommönster i olika färger.