L1080739.jpeg

Utställning- och försäljninglokalen på Tibet Gang-Gyen Carpet Factory i Shigatse, Tibet. "Carpet Factory" låter som "mattfabrik" på svenska men det är hantverk till 100% som tillverkas här. Mattor av hög kvalitet. Foto: Paul M. Grahn Oktober 2018

Det traditionella mattvävandet i Tibet är ett gammalt hantverk, riktigt hur gammalt är svårt att svara på. Mattorna har använts, blivit utslitna och kastats bort. När de gamla inte dög längre lät man väva nya. Ingen samlade på gamla mattor förrän i modern tid. Det finns ett fåtal gamla mattor bevarade men de är då troligtvis inte äldre än från 1800-talets mitt. Mattvävning ansågs inte vara ett högtstående hantverk  och det nämns därför inte i tidiga skrifter, bortsett från enstaka referenser till mattor som ägdes av framstående religiösa personer. I biografin över den tibetanske yogin, eremiten och poeten Milarepa, född 1052 AD, skriven av en av hans samtida lärjungar, Rechung, beskrivs hur Milarepa besöker sin lärare Marpa.(se bilden ovan) Vid detta besök ges en beskrivning av hur läraren Marpa sitter, ”Jag följde med pojken och fann laman sittande på två svällande kuddar med en matta bredd över dem så att han hade en tredubbel sittplats.” Av detta framgår att bruket att sitta på mattor inte är något tibetanerna börjat med i sen tid.

L1030220.jpeg

Träsnitt som föreställer Översättaren och läraren Marpa (1000-talet AD). Man kan se att han sitter på två kuddar och en matta. Den här bilden, och många andra, köpte jag i Kathmandu 1975.

De första mer detaljerade berättelserna och enstaka fotografier av tibetansk mattvävning kom från britter som ingick i den brittiska invasionen av Tibet 1903-04, kallad ”Younghusbandexpeditionen” efter dess befälhavare Francis Younghusband. Militärläkaren Laurence Wadell och journalisten Perceval Landon, som båda medföljde expeditionen beskrev en mattverkstad som de såg, och fotograferade, nära Gyantse, på väg till Lhasa. Landon skriver "en gård fylld med vävvävstolar för både kvinnor och män" som gör mattor som han beskrev som "vackra saker". Verkstaden ägdes och drevs av den lokala aristokratiska familjen Pala, vilket då var det vanliga i Tibet. Många enkla vävnader för hushållsbruk gjordes i hemmen, men särskilda verkstäder gjorde de dekorerade täcken och mattor som såldes till rika familjer och till kloster i Lhasa, Shigatse, Gyantse men även till andra delar av Tibet.

P1000655.jpeg

Härifrån kommer råmaterialet, "changpel" - fårull, till de tibetanska mattorna. Här mjölkas fåren av två kvinnor från en nomadfamilj i västra Tibet. Foto: Paul M. Grahn Augusti 2004.

Tibetanska mattor är tillverkade av tibetansk fårull, kallat ”changpel”. Tibetanerna använder mattor för många ändamål även om den vanligaste användningen är som sittmattor eller mattor att sova på. Dessa s k ”khaden” är cirka 0,91 m × 1,52 m. Förutom dessa sätt att använda mattor tillverkade man mattor att klä in pelarna i de stora klostersalarna men även runda mattrullar, tigermönstrade, som hängs vid sidorna i dörröppningar.

 

L1030988.jpeg

Tigermönstrade "rullmattor" vid ingången till Den fjortonde Dalai Lamas sommarpalats, Norbulingka i Lhasa. Foto: Paul M. Grahn Oktober 2018.

L1080943.jpeg

Den stora salen i Sakyaklostret, Tibet. Här kan man se ett flertal olika mattor ligga ovanpå de plattformar där munkarna sitter vid sina ceremonier. Foto: Paul M. Grahn Oktober 2015.

På långa, låga, plattformar där munkarna sitter under de religiösa ceremonierna täcker man med handvävda tjocka mattor för komfort. Dessa s k Wangdenmattor har en lösare väv, ett lägre knutantal och är tjockare än en typisk tibetansk matta. De har också oftast en tjock raggig kant. Idag vävs dessa mattor bara i Wangdendalen söder om Shigatse, men längre tillbaka kan detta sätt att väva ha varit mer utbredd. Nya Wangdenmattor vävs nu återigen främst för hemmabruk och något lite för besökarmarknaden i Lhasa.

P1130314.jpeg

En av mina Wangdenmattor. Inköpt 2012. Mönstret är den klassiska "dubbeldorjen", en buddhistisk symbol och redskap som munkarna använder vid sina ceremonier. Mattan är vävd av Dorje som bor i byn Wangden. 

 

P1000300.jpeg

En kvinna i byn Wangden väver en matta. Foto: Paul M. Grahn. Maj 2006.

De rika klostren ersatte dessa långa mattor regelbundet, vilket gav inkomster till vävarna eller togs som beskattning från de hundratals bönder vars familjer som livegna brukade den jord som ägdes av klostren. 

Från sin storhetstid på 1800- och början av 1900-talet föll den tibetanska mattillverkningen stort under andra hälften av 1900-talet. Det kinesiska maktövertagandet i Tibet 1950 och med den kollektiviseringen av jordbruket under de s k demokratiska reformerna gjorde det möjligt för landsbygdsbefolkningen att försörja sig utan att väva. Då efterfrågan på mattor från klostren så gott som upphört sedan majoriteten av munkarna hade tvingats lämna dem bidrog också till nedgången. Många aristokratiska familjer som tidigare organiserat vävandet hade flytt till Indien och Nepal under 1950- och 1960-talen efterfrågan på mattor upphörde nästan helt.  I den stora ström av flyktingar från Tibet till Nepal och Indien från 1959 och framåt fanns många tibetaner som hade kunskap om de traditionella tibetanska vävteknikerna, beredning och färgning av ullen och mattornas mönster. Tusentals kom till Nepal, många kom till Ladakh eller Sikkim, i norra Indien nära den tibetanska gränsen.

img833.jpeg

Kvinnor vindar upp ull till mattor i ett tibetanskt flyktingläger i Kathmandu, Nepal. Foto: Paul M. Grahn Dec. 1973

P1130305.jpeg

Min första "Tibetmatta" inköpt i det tibetanska flyktinglägre 1973, se bilden ovan.  

Nepal var ett mycket fattigt land och hade inte mycket att erbjuda de tibetanska flyktingarna som också de var fattiga. 1961 tog Swiss Aid and Technical Assistance (SATA) ett initiativ till att hjälpa flyktingarna. Man antog att en exportmarknad för tibetanska mattor skulle kunna skapas och med hjälp av denna ville man ge flyktingarna en långsiktig inkomstkälla. Därför finansierade SATA skapandet av vävningsverkstäder på några platser i Nepal. Man anlitade de tibetanska mästarvävarna bland flyktingarna för att skapa mattor och ge utbildning till andra. Samtidigt marknadsförde man mattorna i Europa och USA vars konsumenter hittills erbjudits och mest intresserat sig för s k  ”Persiska mattor” från Iran eller mattor från Centralasien och Turkiet. Planen hade en viss framgång och det fick andra organisationer som Världsbanken, att också bidra med ekonomisk hjälp.

Under denna process utvecklades mattorna för att matcha de dessa nya konsumenters behov och smak. Religiösa teman användes inte ofta, abstrakta mönster blev vanliga. De traditionella tibetanska mattor var små, de exporterade mattorna blev större, de skulle ju ligga på golvet och vara i storlekar att passa under matsals- och soffbord. Färgerna förändrades för att passa västerländska inredningsstilar som skiftade över tid.

L1060510.jpeg

Idag har de enkla byggnaderna som utgjorde det tibetanska flyktinglägret i Kathmandu ersatts av rejäla byggnader och här producerar man fortfarande mattor av hög kvalitet. Foto: Paul M. Grahn Mars 2015.

De komplicerade centrala delarna i de traditionella mattornas mönster ersattes ibland med s k ”öppna fält”, som bestod av en enda färg. Man började också blanda nepalesisk- tibetansk ull med importerad ull från Nya Zeeland. Ur ekonomisk synvinkel blev resultatet av de insatser som SATA gjorde en framgång. I slutet av 1900-talet hade exporten av tibetanska mattor blivit en av de största inkomstkällorna i Nepal.  Tibetanska och nepalesiska företagare tog gradvis sin plats. Mellan 1961 och 1990-talet ökade exporten av tibetanska mattor från Nepal till Europa. Från kulturell synvinkel var resultatet blandat. Många observatörer beklagade utseendet i jämförelse med de mattor som varit vanliga i Tibet före den kinesiska invasionen. Under 1990- och 2000-talet ändrades denna estetiska trend. En växande grupp konsumenter, särskilt i USA, uttryckte intresse för mer "äkta" tibetanska mattor, och en liten grupp amerikanska och europeiska importörer började också tillhandahålla dem. Ett antal stora utställningar med tibetanska mattor visades i väst, flera böcker publicerades, kunskap om de traditionella mattornas funktion, färger och mönster spreds alltmer. Nu började mattorna förändras och i större utsträckning innehålla de ursprungliga buddhistiska formelementen och motiv som  exempelvis draken, Fågel Fenix, Snölejonet, lotusblomman och andra traditionella motiv återkom.

P1040001.jpg

En av mina mattor, med traditionellt tibetanskt mönster, från en av de främsta "mattfabrikerna" i Tibet, belägen i Gyantse. Inköpt i maj 2006.

Efter det att Kina öppnat Tibet för turism, 1985, strömmade först något tusental utländska besökare dit varje år och de kunde där och då bli medvetna om hur de traditionella mönstren såg ut. Här i Tibet lade också några framstående samlare grunden till sina samlingar. Det fanns i ett fåtal butiker i Lhasa rätt stora lager av gamla mattor som samlat damm genom åren. Idag finns det en större likhet mellan de mattor som produceras i Nepal och Indien och de som produceras i Tibet. Gruppen av samlare av tibetanska mattor har också utökats även om den fortfarande är relativt liten. De äldre eftertraktade mattorna är sällsynta och utbudet mycket begränsat, priserna har rusat i höjden.

P1000422.JPG

En gammal "tigermatta" jag köpte i Shigatse i september 2007. 

Järnvägen till Lhasa i Tibet, färdigbyggd 2006, går nu ända ner till Shigatse, har möjliggjort att inte bara alla slags konsumtionsvaror finns tillgängliga, att viktiga råvaror kan fraktas ut från Tibet, utan också att miljontals besökare från andra delar av Kina besöker Tibet varje år. Det är framförallt Lhasa som får ta emot den stora turistströmmen och jag har sett hur den år efter år har påverkat utbudet av alla slags tibetanska produkter. Det gäller framförallt örter och växter som används inom den traditionella tibetanska medicinen men även souvenirer av olika slag och mattor. Idag tillverkas mängder av mattor, även med de typiska tibetanska mönstren, på maskinell väg i Kina. Dessa fraktas även till Tibet och säljs till hugade köpare, tibetaner såväl som tillresta kinesiska besökare. Jag har i Lhasa sett butiker som erbjuder dessa maskinellt tillverkade mattor, ibland kallas de ”mattor från Ladakh” och jag antar att man då avser mattornas mönster. Jag har nämligen aldrig sett någon sådan mattproduktion i Ladakh, som jag även har besökt ett flertal gånger. Dessa maskinvävda mattor betingar lägre priser än vad de handknutna mattorna gör.

L1000456.jpeg

Butik i Lhasa med  mattor som saluförs under namnet "mattor från Ladakh". Foto: Paul M. Grahn 2015.

Men fortfarande väver man traditionella mattor för hand både i Tibet och bland exiltibetanerna i Nepal och Indien. I Nepal är mattbranschen fortfarande en av de större hantverksindustrierna i landet och det finns många mattexportörer. I Tibet finns också vävverkstäder, de främsta i Lhasa, Shigatse och Gyantse, men exporten härifrån är relativt liten jämfört med Nepal och Indien.

SV500065.JPG

Här med ett av mina fynd bland de tibetanskla mattorna. Bilden tagen i den lilla mattstudion i Nagartse i Centrala Tibet i Juni 2005.

 

Litteratur om tibetanska mattor

Böcker om tibetanska mattorThe Tibetan Carpet, Philip Denwood ISBN 0 85668 022 2 Aris and Phillips Ltd Warminster England 1974. Den första och en av de bästa böckerna om tibetanska mattor.

Tibetan rugs. Hallvard Kåre Kulöy. White Orchid books. Bangkok ISBN 974-8299-94-5. 1995. En annan tidig bok om mattorna. Innehållsrik.Mattor från Kina, Sinkiang och Tibet. Lennart Larsson Jr. Interpublishing Stockholm 1985. Den enda boken, än så länge, som på svenska beskriver tibetanska mattor, dock är avsnittet kort.The Tiger rugs of Tibet. Mimi Lipton. Hayward Gallery. London. 1988.

Mimi Lipton började samla tibetanska tigermattor 1985. Hon skriver i boken att det nu, 1988, finns ”färre än 200 äldre tigermattor i Tibet” att uppbringa! En djärv slutsats att dra och inte heller lätt att styrka. Boken, vad jag förstår hennes samling, innehåller 108 bilder av tigermönstrade mattor. Of wool and loom - The tradition of Tibetan rugs. Trinley Chodrak and Kesang Tashi. ISBN 974-8304-13-2. White Orchid books. Bangkok 2000. Skriven av två tibetaner som redan 1984 skrev en bok på kinesiska om tibetanska mattor. En komplett bok som innehåller det mesta man behöver veta om man är intresserad av tibetanska mattor.Dream Weeavers - Textile art from the Tibetan plateau av Thomas Cole. ISBN 981232941-2. Boken presenterar en stor samling tibetanska mattor som den italienske bankiren Giuseppe de Giosa och hans hustru Shirin samlat sedan 1990. Ett 70-tal färgbilder och en gedigen genomgång av historia, tekniker och dateringsproblematik.Sacred & Secular - The Piccus Collection of Tibetan rugs.  Robert P. Piccus.  Serindia Publications Inc. 2011. En gedigen och vacker bok om en omfattande samling tibetanska mattor. Affärsmannen Piccus och hans hustru var bosatta i Hongkong under 20 år och startade då, 1985, sin samling av tibetanska mattor.

From the land of the snow – Tibetan treasures from the 15th to 20th century

Michael Buddeberg and Bruno J, Richtsfeld Editors.  ISBN 9 783777426266

Boken, 339 sidor, är utgiven i samband med utställningen From the land of the snow – Tibetan treasures from the 15th to 20th century – The Justyna and Michael Buddeberg Collection på Museum Fünf Kontinente (Dec. 2016 – Juni 2017) i München. Flera sakkunniga författare medverkar och texterna om tibetanska mattor är välskrivna och utförliga, bildmaterialet är rikt så boken kan rekommenderas för den som vill ha mera kunskap om både mattor, textiler, metallföremål och möbler från Tibet. On the fringes of the harmonies society - Tibetans and Uyghurs in Socialist China. Ed. Trine Brox & Ildiko Beller-Hann. ISBN 978-87-7694-142-0. Niaspress Copenhagen 2014. Boken innehåller bl a ett mycket intressant kapitel om framställningen av tibetanska mattor i Lhasa idag. Sid. 98 - 126. ”Carpet worlds: The construction of a commodity hierarchy and the politics of difference in Lhasa. Tracy Y. Zhang