Det ”kalla kriget” var en period av mycket skarpa motsättningar utan konventionellt krig mellan främst Sovjetunionen och USA och deras allierade stater. Kina var från 1949 till och med 1960 allierat med Sovjetunionen men blev p g a ideologiska och militära skäl en skarp motståndare till Sovjetimperiet.
Det kalla kriget pågick från 1946 då Andra världskriget slutade fram till 1991 och Sovjetunionens sammanbrott. Ovan avbildas tre böcker som bl. a behandlar den del av tibetansk historia som berör det kalla kriget men inte är särskilt känd.
Koreakriget som fick betydelse också för Tibet pågick från 25 juni 1950 och avslutades med vapenstillestånd den 27 juli 1953. En fredsdeklaration skrevs under i Pyongyang först den 4 oktober 2007. Målet var att ersätta vapenstilleståndet med ett permanent fredsavtal. Kriget började med att det kommunistiska Nordkorea angrep Sydkorea söder om den 38:e breddgraden. Nordkorea hade stora framgångar och FN:s säkerhetsråd med USA i spetsen uppmanade sina medlemsstater att undsätta Sydkorea.
Kommunisternas strävan efter världsherravälde måste stoppas!
I USA hade en grupp politiker som var övertygade om att det förelåg en världsomspännande kommunistisk sammansvärjning stort genomslag i amerikansk politik. Det gällde att ”släcka alla kommunistiska brandhärdar”. Nationellt i USA rensade man ut tjänstemän, universitetslärare, journalister och andra som ansågs kommunistvänliga. I Korea och även i Tibet var man i USA övertygade om att kommunisternas måste stoppas till varje pris. Majoriteten av de FN-trupper som stred mot Nordkorea var amerikanska. Nordkorea fick senare hjälp av sk frivilliga från Kina. Kriget blev mycket blodigt med stora offer bland såväl militär som civilbefolkning. Kriget övergick i ett dödläge och 1953 enades parterna om ett ”tillfälligt” vapenstillestånd som råder än i dag.
Tibet och det kalla kriget
Detta ovan är viktigt att ha som bakgrund när man studerar historien runt den väpnade konflikt, gerillakriget i Tibet, som startade ungefär samtidigt som Koreakriget. Viktigt är också att komma ihåg att Indien fått sin självständighet från Storbrittanien i augusti 1947 och det brittiska imperiet inte längre intresserade av att värna Tibet varken mot Kina eller Indien. Tibet, ett land som tekniskt sett varit självständigt utan kinesisk överhöghet sedan kejsardömets fall 1912 är beläget mellan Kina i norr och Indien i söder. När den kommunistiska revolutionen segrat i Kina 1949 dröjde det inte länge förrän man från Peking deklarerade att man tänkte ”befria Tibet från imperialisterna”. De styrande i Tibet, med den religiösa och världsliga ledaren Dalai Lama i spetsen hade valt att sedan 1800-talets början isolera sitt land från omvärlden. Man ville bevara sin unika kultur och religion. Att stänga landet från utländsk påverkan ansåg man var det bästa sättet att uppnå detta. Det skulle dock visa sig att istället fick denna isolering den motsatta effekten. Redan 1903-04 hade Storbrittanien sänt en väpnat expedition till Lhasa, som slog sig fram med våld och upprättade ett handelsavtal med Tibet och det då försvagade Kina. Nya förhandlingar skulle genomföras 1914 i Simla i Indien men dessa bröt samman och något avtal i egentlig mening genomdrevs aldrig.
Kina satte sina planer i verket under 1950 när man sände stora truppkontingenter upp på ”Världens tak”. Det tibetanska motståndet var svagt eller obefintligt. Kineserna tog över till en början med relativt mild regim. Man betalade för sig för den proviant och bränsle man behövde. Efter hand skärptes dock motsättningar när det ateistiska Kina skulle omforma det buddhistiska och mycket religiösa tibetanska folket. 1956 bombar Kina flera stora kloster i provinsen Kham, i öster, och tibetanerna tar till vapen. CIA har redan kontakter med tibetanska motståndsmän och deras inblandning ökar. 1956 till 1959 pågår det ständiga militära skärmytslingar mellan Kina och tibetansk gerilla. I mars 1959 når konflikten det då av flyktingar från östra Tibet fyllda Lhasa. Dalai Lama flyr med hjälp av gerillan söderut till Indien. Här lever han och hundratusentals andra tibetaner fortfarande i exil. Bakgrunden till konflikten och händelserna, lika spännande som vilken agentfilm som helst, men också med konsekvenser som är mycket tragiska för det tibetanska folket, skildras i dessa böcker. Thomas Laird har en hemsida som berättar mera om boken ”Into Tibet”.http://www.intotibet.info/index.html mycket intressant läsning kan jag utlova.
De båda andra böckerna behandlar samma tidsperiod och konflikt men från en annan utgångspunkt, så t ex var John Kenneth Knaus en av de CIA-agenter som arbetade nära den tibetanska gerillan. Han skildrar detta i ”Orphans of the cold war”. De båda författarna till ”The CIA:s secret war in Tibet” (ISBN 978-0-7006-1788-3) har också omfattande insyn i dessa operationer med ett förflutet som politisk analytiker respektive veteran från CIA:s militära operationer. En webbsida om boken finns http://www.kansaspress.ku.edu/concia.html