En kvinna i ett nomadläger vid sjön Peiko Tso, södra Tibet bär ett urval amuletter och ett klassiskt tibetanskt halsband med turkoser, koraller och en dzi-sten. Foto: Paul M. Grahn Augusti 2016
I den tibetanska kulturen och buddhismen förekommer föremål, ”redskap” och bilder som för oss är obekanta och främmande. Något man ser många tibetaner bära i en rem runt halsen är en slags ”ask, låda eller skrin”, ibland utformad som ett smycke. Inuti skrinet, som kallas Gau förvarar man amuletter av olika slag. Den som ger sig ut på pilgrimsresor, kanske bort till berget Kailas i västra Tibet, eller till andra heliga platser bär ofta en Gau.
Två Gau. Den vänstra med en Tsa tsa av "Medicin Buddhan" och den högra med en Tsa Tsa av beskyddaren Chana Dorje.
De amulettpapper man bär inne i sin Gau är vanligtvis skrivna, eller tryckta, vid något kloster och välsignade av en Lama (en högt utbildad munk) för att ta itu med specifika livs- eller hälsoproblem, lycka, välstånd och som ett skydd under färden. Förutom amulettpapper kan olika skrivna mantran, ”böner”, bilder, små Buddhastatyer eller tibetanska medicinpiller placeras i en Gau. En Gau tillverkas vanligen i s k Repoussé, en metallteknik som använts i hundratals år. Materialet kan vara silver, koppar eller mässing. Med denna repousséteknik formas metallen i relief genom att man från baksidan av metallen hamrar ut designen. De mer utsmyckade Gau kan också vara förgyllda med guld eller monterade med halvädelstenar som turkos och korall.
En stor Gau och några "radband" till försäljning på marknaden i Thimpu, Bhutan. Foto. Paul M. Grahn Okt. 2015
Pappersamulett förpackad i brokad från Seraklostret i Lhasa.
Två amuletter omlindade med färgade snören från Tashilunpoklostret i Shigatse.
Amuletter av olika slag har använts i Tibet i tusentals år då de varit uppskattade för sin kraft och effektivitet. Tibetanska pappersamuletter inlindade i en tygbit eller omlindade med en tråd är de enklaste. Varje tibetansk pappersamulett tillverkas enligt en traditionell process som beskrivs i tantriska skrifter eller enligt instruktioner från någon framstående Lama. Tantra finns inom såväl buddhism som jainism och hinduism. Dessa esoteriska skrifter beskriver kunskaper, riter och meditationsteknik.
Varje amulett har ett specifikt syfte, ofta kopplat till en medicinsk diagnos för den som bär den. Amuletterna är oftast tryckta från träblock på ett tunt papper. I de stora klostren Sera och Drepung, men även i andra, utanför Lhasa säljer man sådana amuletter till besökare och pilgrimer.
Två bilder från Jokhangtemplet i centrala Lhasa. Kinesiska turister, en stor kundkategori, framför disken med souvenirer och lådan med "Blessed souvenir". Foto: Paul M. Grahn Augusti 2016
Försäljningen av souvenirer, en viktig inkomst för klostren, har ökat oerhört sedan den stora tillströmningen av kinesiska turister började efter att järnvägen till Lhasa tagits i bruk i juli 2006. Även Tashilunpoklostret i Shigatse, ett stort kloster besökt av många tibetanska pilgrimer, trycker pappersamuletter och säljer färdiga amuletter av olika slag. Pappersamuletterna viks och knyts på ett särskilt sätt och lindas med färgad tråd i specifika mönster. De kan också läggas i en liten påse av brokad eller silke som skydd för dem. Numera förekommer även mindre plastbehållare vilka innehåller amuletter, bilder och ibland medicin i form av små piller.
Tsa tsa i olika former och utföranden som har offrats av pilgrimer i en nisch med "bönehjul" utanför en byggnad i klostret Pelkhor Chöde i Gyantse, centrala Tibet. Foto: Paul M. Grahn Oktober 2014
Ett annat för den tibetanska buddhismen specifikt föremål är Tsa Tsa, eller Tshatsha, små av lera pressade plattor med figurer eller formade till s k chorten, stupa. Ibland är de målade eller brända men ofta bara av torkad lera. Många pilgrimer bär med sig Tsa Tsa eller köper dem på platsen de besöker.
Dessa Tsa tsa lägger man som offer eller bär med sig som en amulett. Det är också vanligt att man inne i en Gau placerar en Tsa tsa som man kan se genom ett litet ”fönster”. Vilket oftast inte har något glas.
Tillverkning och försäljning av Tsa tsa vid Kundeling klostret nära Chakpori kullen i västra Lhasa. Foto: Paul M. Grahn Oktober 2015
Metallform som man fyller med lera för att tillverka en Tsa Tsa
Användandet av Tsa Tsa, (Sanskrit), härstammar enligt den kände italienske Tibetologen Giuseppe Tucci, från Indien. I det en gång buddhistiska områdena i Indien förvarade man ”heliga föremål”, reliker från Buddha eller någon framstående munk inne i en s k Stupa (tib. Chorten).
Tre stora och tre mindre stupor (tib.chorten) i Lamayuro ett av de äldsta tibetansk buddhistiska klostren i Ladakh, Indien. Foto: Paul M. Grahn Augusti 2015
Stuporna är oftast stora till formatet men i en liten Tsa Tsa kunde man i leran baka in aska från kremerade buddhistiska mästare och sprida, ”förkroppsliga kraften” från denne samtidigt som man spred den buddhistiska läran.
Tre Tsa Tsa formade som en stupa eller chorten mellan två bönehjul i Lamayuroklostret i Ladakh. Foto: Paul M. Grahn Augusti 2015
Gammal Tsa Tsa föreställande Guru Rinpoche - Padmasambhava. Tantrisk mästare och guru som verkade i Tibet, Nepal och Bhutan på 700-talet.
På 700-talet inleddes den muslimska invasionen av Indien och buddhismen och hinduismen trängdes undan. Hinduismen lyckades leva kvar i stora delar av Indien men buddhismen klarade sig sämre och utplånades i de norra delar av Indien där den varit dominerande. De gamla buddhistiska minnesmärkena fanns kvar på flera platser men ingen visste längre vad de en gång representerade. Under 1800-talet började brittiska amatörarkeologer utforska de gamla ruinerna, bl a stupan i Sarnath och lämningarna i BodhGaya och på andra platser. Se tidigare inlägg: https://www.pgrahn.com/blogg/90-ashoka-gudarnas-aelskade.html
Jag skall längre fram i ett nytt inlägg berätta om den spännande historien om hur man ”återupptäckte buddhismen” i Indien. Bruket av Tsa tsa levde, liksom buddhismen, vidare i Tibet. Här har Tsa Tsa använts, med några avbrott, fram till idag och ännu är bruket av dem mycket vanligt. På de viktiga målen för pilgrimsfärderna, i och kring Lhasa och i andra delar av de tibetansk buddhistiska områdena, i Ladakh, Sikkim, Nepal och Bhutan kan man se dessa små lerfigurer.
Tsa Tsa med "de tre bodhisattvorna".
Jag har under senare år noterat att Gau´s då och då dyker upp på de svenska auktionshusen. En sökning på Internet ger även vid handen att det på olika e-försäljningssajter finns Gau till försäljning i olika storlekar och utseende. Priserna är varierande, fint arbetade exemplar kan betinga höga priser. På svenska och engelska har dessa Gau fått lite olika namn, ”resealtare, bärbart altare, amulettlåda, amulettbehållare”, ”Little Buddha house” och ”bärbar helgedom” mm.
Diverse Gau till salu, de flesta sannolikt producerade i Indien eller Nepal. Skärmavbildning från Internet 2020.
Däremot ser jag aldrig Tsa Tsa`s till försäljning, de kanske är alltför enkla, materialet bränd lera, och att de är svåra att åldersbestämma för att betraktas som ”orientaliska antikviteter” bidrar säkert till detta. I Kina finns samlare som har skapat omfattande samlingar av Tsa Tsa.
Litteratur på svenska om Gau och Tsa Tsa har jag inte hittat men några böcker på engelska har jag i samlingen Tibetan amulets, Tadeusz Skorupski, White Orchid Books 1983 och Tibetan Tsha Tsha, Chen Dan, China Intercontinental Press ISBN 978-7-5085-2212-8