Tillbaka från en intressant och spännande resa med oerhört trevlig grupp resenärer. Vi, 12 personer, har rest runt i Himalayaländerna under 26 dagar. Vi har delat goda och skönt avslappnade stunder med tuffare och mer slitsamma upplevelser. Resan arrangerad av Världens resor startade i London där vi samlades på Heatrow för gemensam avfärrd till Chengdu i Sichuanprovinsen i Kina.

 

Efter en övernattning i Chengdu tog vi ett snabbtåg till Chongqing, den megastora staden vid Ynagtsefloden. Här klev vi efter en viss väntan ombord på tåget som sedan tog oss till Lhasa, en resa på 42 timmar. Lhasa, Gyantse och Shigatse i Tibet samt Ralungklostret, Skayaklostret och Mount Everest base camp besöktes. Vi övernattade i tält i det tältläger som finns nära base camp på 5200 m ö h.

 Vår färd fortsatte sedan vidare till Sakya, det stora klostret i samhället med samma namn. Här var det stor religiös ceremoni och vi hade lyckan att få ta del av den under vårt besök.

Vi hade två övernattningar i Tibets näst största stad Shigatse och här gjorde vi också den promenad som på tibetanska kallas ”kora” runt det stora Tashilunpoklostret. En fin, och inte allt för ansträngande liten tur som ger fin utsikt över klostret och den numera alltmer växande staden.

Vi gjorde under denna resa två uppehåll i Lhasa och gruppen hade en del egen tid att ströva runt och ta del av denna spännande stad. Lhasa växer så det knakar, idag har staden 500.000 invånare och att döma av hur mycket bostadshus som byggs idag dröjer det säkert bara några år innan staden har nått en miljon! En för 20 år sedan omöjlig tanke men med järnvägen som pulsåder väller det in allt fler nya bosättare. Tibet är ju rikt på naturtillgångar och det skapar en bas för ekonomin. Behovet av service och tjänster av alla de slag är stort. Inte minst den kinesiska turismen, som nu mäts i miljontals besökare under ett år kräver massor av människor, kinesisktalande. De västerländska besökarna är säkert några tusental varje år men de är inte längre huvudinkomstkällan för Tibets turistindustri.

Efter dagarna i Tibet fortsatte resan med flyg över Himalaya ner till Kathmandu och Nagarkot i Nepal. Bergen gömde sig bakom molnen. Vi hade ju sett Everest och de andra jättarrna på nära håll uppe i Tibet på norra sidan av Himalaya så vi var inte särskilt ledsna för denna frånvaro av utsikt. Vi gjorde en dagvandring i Nagorkots omgivningar och vi bodde ett par nätter i Kathmandu där vi nu kunde se en del av skadorna efter den jordbävning som drabbade Nepal den 25 april i år. Men man bygger upp på nytt, förstärker och hoppas på att turisterna kommer att återvända. Nu var man också drabbade av det bränsleembargo som Indien satt i kraft mot Nepal. Det är länge sedan jag sett så lite trafik på Kathmandus gator. 90 % av bilar och bussar stod parkerade eller väntade i någon kö för bensin. Kilometerlånga köer för bensin som inte fanns. Just i dagarna som vi lämnade Nepal började så Kina leverera bensin via Kyirongvägen ner till Nepal från Tibet. Men luften i Kathmandu var dessa dagar fullt möjlig att andas.

 

Vår resa fortsatte sedan till Bhutan. Vi besökte Thimpu, Punakha och Paro och naturligtvis kunde vi också avsluta resan i Bhutan med att vandra upp till ”Tigernästet”. Hela gruppen tog sig upp hela vägen till det fina templet som klänger sig fast uppe på en bergshylla 3100 m ö h. Vår hemresa gick över Indien och Delhi där vi tillbringade många och långa timmar innan vi kunde borda vårt British Airways plan och flyga hem via London. En 26 dagar lång resa med mycket trevliga reskamrater är över och det känns lite tomt.