L1190673.JPG

Ningbo museum med unik arkitektur skapad av Wang Shu vid Amateur Architecture Studio.

Alla foton där ej annat anges: Paul M. Grahn Maj 2024 

 Mitt förra inlägg handlade om Ningbo och Hangzhou. Här kommer mer om “den mindre kända” staden av de två, Ningbo. Ningbo är ingen utpräglad “turiststad” med något “riktigt stort och gammalt” som Terrakottarmén i Xian eller “Kinesiska muren” norr om Beijing. Ningbo ligger i nordöstra Zhejiangprovinsen i mitten av den kinesiska kusten, söder om Shanghai och Yangtzeflodens delta på södra sidan av Hangzhoubukten. 

Ningbo Zhoushan Port är en jättelik hamn och dess lastgenomströmning anses vara en av de största i världen! För turister finns det flera gamla kulturarv värda besök i staden. Vi hade vissa planer på vad vi ville se. Det var Tianyi-paviljongen, det äldsta biblioteket i Asien, vilket vi misslyckades med eftersom vi sparat det till den dag vi skulle resa vidare till Hangzhou och biblioteket öppnade först på efermiddagen! Old Bund of Ningbo, en före detta utländsk koncession besökte vi, blev inte direkt imponerade kanske för att vi föreställt oss något i stil med Shanghai´s The Bund. Här i Ningbo har man förvandlat en del gamla byggnader i europeisk stil till barer och restauranger. Ett av de fyra berömda buddhistiska bergen i Kina, berget Putuo, ligger ett par timmars bilfärd från Ningbo så det utelöt vi. Det vi såg förutom Old Bund of Ningbo blev Ashoka-templet, Ningbo historiska museum och Baoguosi-Arktekturmuseum vilket utgjorde ett fulltecknat program. 

L1190695.JPG

Det "stora torget"  utanför "stadshuset" i Ningbo. 

Ningbo blev en betydelsefull stad och hamn under senare delen av 400-talet e.Kr. då det för den koreanska sjöfarten var den mest lämpliga hamnen för de kontakter man hade med den Södra huvudstaden Jiankang(nuvarande Nanjing). Under Tangdynastin (618–907) fortsatte sjöfarten mellan Korea och Kina med Ningbo som viktig en hamn. På 1000-talet var Ningbo fortfarande viktig för Södra Songdynastins huvudstad, som då var Hangzhou. Under Mingdynastin (1368–1644) kom en del bakslag för Ningbos utveckling då utrikeshandeln begränsades avsiktligt av regeringen. Man förbjöd byggandet av oceangående fartyg, även kusthandeln begränsades kraftigt. Ningbo blev också attackerat av japanska pirater. Under senare delan av 1400-talet började handeln och välståndet återhämta sig. Portugiserna började bedriva handel i Ningbo 1545. Senare anlände holländska och brittiska fartyg  och köpmännen i Ningbo började handla med städerna utmed den kinesiska kusten från nordöstra Kina ner  till Guangzhou (Kanton). Som ett resultat av detta blev Ningbos köpmän under 1600- och 1700-talen viktiga i Kinas interna handel och började spela en nationell roll som bankirer. År 1843 öppnades Ningbo som en fördragshamn för utrikeshandel, men handeln togs mer och mer över av Shanghai. Idag är Ningbo ett lokalt kommersiellt centrum med sin stora viktiga hamn för Zhejiangprovinsen som också är en av de mest ekonomiskt framfångsrika provinserna i Kina. En separat nyare hamn, Beilun, öster om staden på Hangzhoubuktens södra kust, är nu en av Kinas största djuphavshamnar för hantering av containers. Det finns järnvägs- och motorvägsförbindelser med Shanghai via Hangzhou, och den långa bron Hangzhou Bay Bridge öppnades 2008. Denna 36 km långa bro förbinder mer direkt Ningbo med Shanghai-regionen. 1984 blev Ningbo en av Kinas "öppna städer” i den då nya öppna dörren-politiken som bjöd in utländska investeringar. Bomullsspinnerier, textilfabriker och tobaksfabriker var etablerade redan före andra världskriget och från 1949, då Folkrepubliken grundades, fortsatte industrialiseringen. Textilindustrin expanderade med nya fabriker. Livsmedelsförädling – kvarnar och oljeutvinning, vinframställning, konservering av livsmedel – är viktiga verksamheter. Dessutom finns i Ningbo ett antal tillverkningsföretag bl.a. en stor varvsindustri som bygger fiskefartyg. Det känns märkligt att ta sig runt i en stad med en befolkning nästan lika stor som hela Sveriges. Men det fungerade, en utmärkt tunnelbana, där mycket av den går ovan jord, täta busslinjer men som i nästan alla Kinas stora städer, bilar oerhörda mängder bilar. Visserligen ser man nu mer och mer eldrivna bilar, de har gröna registreringsskyltar. Även här i Ningbo bygger man nya vägar på pelare, i flera våningar, vilket innebär att jordbruksmarken inte försvinner under asfalt.  

L1190600.JPG

Ashoka-templet, vackert beläget vid foten av Pushanberget utanför Ningbo.

Ashoka-templet blev vårt första besöksmål, det ligger cirka 20 km utanför staden vid foten av av berget Pushan, så vi tog oss dit med taxi. Templet har flera gamla byggnader, trädgårdar och en usökt arkitektonisk stil. Templet är det enda antika templet i Kina som är uppkallat efter den indiske kungen Ashoka (död 238? f.Kr.) Ashoka var den siste store kejsaren av Mauryandynastin i Indien. Hans beskydd av buddhismen under hans regeringstid ca: 265–238 f.Kr främjade religionens utbredning över hela Indien. Efter sin framgångsrika men oerhört blodiga erövring av Kalinga-landet på östkusten tog Ashoka avstånd från väpnad erövring och antog en politik som han kallade "erövring genom dharma", det vill säga genom principer för ett rätt liv. För att få stor publicitet för sin tro på buddhismen och sitt arbete att främja den gjorde Ashoka tillkännagivanden som ristades in på stenar och pelare på lämpliga platser. Dessa inskriptioner – de s.k. klippedikten och pelaredikten finns bevarade på flera platser i Indien. Det mest kända är den s.k. lejonkapitälen, en pelare som hittades i Sarnath och har blivit Indiens nationella emblem. 

P1040014.jpeg

Nedre delen av "originalet" till Ashokas "Lejonpelare" i Sarnath, Indien. Foto: Paul M. Grahn Jan. 2012

Här i Ningbo´s Ashoka-tempel finns ett benfragment från Sakyamuni Buddha, buddhismens grundare bevarat.  Ashoka-templet är mycket stort till ytan, 24.000 kvadratmeter och är ett populärt turistmål för buddhister från Kina och andra länder inte minst för att reliken av Buddha finns här.  Templet har en symmetrisk uppbyggnad och innehåller mer många salar och paviljonger med utsökta skulpturer och målningar. Templet innehåller också många historiska reliker, bl.a. kalligrafi skrivna av kinesiska kejsare som besökt templet

L1190630.JPG

Inne i detta "relikskrin" förvaras ett benfragment från den historiske Sakyamuni Buddha. 

Asoka_templet_gårdsplan.jpg

En av gårdsplanerna med de stora bronskärlen för bränning av rökelse  i Ashoka-templet

L1190662.JPG

Fyra kopior av "Lejonpelaren", utanför Ashoka-templet

Ashoka-templet grundades under den Västra Jin-dynastin (282 e.Kr.). Munken Hui Da hade en dröm där han såg en pagod och han gav sig ut för att leta efter pagoden som han hade sett i drömmen. Här vid Pushanberget fick han efter att ägnat sig åt buddhistiska övningar se hur det i ett bländande ljus reste sig en pagod rakt upp ur marken. Hui Da bosatte sig där för att utöva buddhismen och påbörjade senare arbetet med Ashoka-templet. Senare kom berömda munkar bl.a. under  Tangdynastin (618-906 e.Kr) att verka i templet som även var viktigt det buddhistiska utbytet mellan Kina och Japan. 

IMG_8428.jpg

Här står undertecknad äntligen framför Ningbo museum. Foto: Yan Tao Maj 2024

Eftermiddagen, den 18 maj, ägnade vi åt att beöka Ningbo museum en byggnad som blivit mycket uppmärksammad. 2017 visades en utställning på Louisiana, Humlebaek i Danmark ett museum som jag sedan många år tillbaka frekvent besöker. Utställningen presenterade den kinesiske arkitekten Wang Shu som tillsammans med sin hustru Lu Wenyu leder Amateur Architecture Studio i Hangzhou. Namnet Amateur Architecture Studio kan förleda oss att tro att Wang Shu och hans medarbetare är "amatörer" vilket de verkligen inte är. De bryter arkitektoniska gränser samtidigt som de visar djup respekt för Kinas historia och byggnadstraditioner genom återanvändning av material, kunskap om lokala förhållanden med ett ofta hypermodernt formspråk. 

L1190692.JPG

Detalj av yttervägg på Ningbo museum. Här syns tydligt att tegelmaterialet är gammalt "rivningstegel".

Wang Shu tilldelades 2012 Pritzker-priset, som kallas arkitekturens Nobelpris. Nu koncentrerade vi oss på museéts yttre.  För att besöka muséets inre, museets souvenirbutik undantaget, måste man, vilket nu ofta är vanligt i Kina, via webben beställa och tilldelas  en besökstid. Museets utformning är en slags kombination inspirerd av berg, vatten och hav. Byggnadens ytterväggar är klädda med gammalt grått och rött tegelmaterial från rivna gamla byggnader. Byggnadernas form påminner om ett fartyg. Här är en länk till Louisianas hemsida där utställningen presenteras: https://louisiana.dk/udstilling/wang-shu-amateur-architecture-studio/

Namnlöst.jpg

Entrén till  Baoguo si Arkitektur museum

Baoguo-templet (保国寺) ligger 15 kilometer från centrala Ningbo på ena sidan av Lingshan-berget och är den äldsta och mest fullständigt bevarade träkonstruktionen i södra Kina. Huvudsalen i det nuvarande templet är byggd 1013 under Liao-dynastin (916-1125). Templet har en yta på 13 000 kvadratmeter och eftersom det är byggt utmed en bergssida är det en del trappsteg att ta sig upp för. Som det äldsta och bäst bevarade exemplet på träarkitektur söder om Yangtzefloden är “Stora salen” ovärderlig för landets arkitektoniska studier och fortfarande ett mysterium för forskare. Hallen är byggd utan en enda spik eller balk. Det hävdas att  inga fåglar vågat sig in för att bygga bon och inte heller insekter. I templet/museet finns även ett klocktorn, trumtorn och ett gästhus. 

L1190725.JPG

En modell av Baoguo si - templet, numera ett museum för kinesisk arkitektur.

L1190735.JPG

En grupp elever genomför sin teckningsuppgift, att rita av en av tempelbyggnaderna. De lyckades väl med detta kan jag som gammal teckningslärare intyga.

L1190744.JPG

En skulptur i museet föreställer Lu Ban (507 – 444 f.Kr). Han kom från staten Lu under  Chunqiu, ”Vår och höst”-perioden, på Konfucius tid. Han var en berömd kinesisk arkitekt, ansågs vara en mästare i allt hantverk. Var född i en "snickarfamilj" och är en av de tidigaste kända hantverkarna och uppfinnarna i historien. Hans bidrag till arkitekturen anses stora, han sägs ha uppfunnit bland annat borren och stämjärnet!

Baoguo-templet har idag ingen religiös funktion, det är ett museum för traditionell kinesisk arkitektur. Det finns flera avdelningar som visar olika sidor av gamla byggnadstekniker både trä och stenkonstruktioner. Ett flertal modeller och bilder av samtliga av de äldsta byggnaderna i Kina. Ett par av dessa har vi besökt 2018 och 2019 i Shanxi-provinsen.

L1190733.JPG

Museet innehåller många modeller av kända träbyggnader i Kina.

L1190754_copy.JPG

Modell av Fogongtemplet i Shanxi.

Här är länkar till de jag skrivit om tidigare: https://www.pgrahn.com/blogg/209-foguang-si-och-kinas-aldsta-bevarade-trabyggnader.html och här finns en del om Fogongtemplet (迦塔; pinyin: Fógōng Sì Shìjiā Tǎ) i distriktet Ying, 85 km, söder om Datong. Sakyamunipagoden är byggd helt i trä 1056 under Liaodynastin (1049-1122 AD) https://www.pgrahn.com/blogg/211-ett-besok-i-datong-under-varfesten-2019.html

För den som är intresserad av gammal kinesisk arkitektur kan ett besök vid Baoguo si – Arkitektur museumverkligen rekommenderas.