Den 58 meter höga Tianningpagoden och klostrets huvudhall.
Alla bilder: Paul M. Grahn Maj 2023
Tianningpagoden belägen i västra delarna av Pekings Fengtaidistrikt sägs vara den äldsta byggnaden i Peking. Den byggdes på order av kejsaren Tianzuo under Liaodynastin (907-1125) och bygget tog 10 månader. Liao-dynastin grundades av det nordliga ”khitanfolket”, ett folk vars militära styrka i hög grad berodde på deras skicklighet som ryttare. Deras försörjning bestod till stor del av jakt-och fiske, under senare delen av perioden började de också ägna sig åt jordbruk. Dynastin kännetecknades av inbördes strider mellan olika fraktioner och deras kultur var inte ”äktkinesisk” med sina institutioner, kultur och traditioner men likväl härskade de över de norra områdena i drygt 200 år. Det är känt att arkitekterna till pagoden var Kuo Shiying och Kuo Shixing vilka rimligtvis var bröder eller möjligtvis far och son.
Idag står pagoden med sina 13 våningar och nästan 58 meters höjd granne med en utomordentligt ful, i slät betong, ännu högre skorsten tillhörande det kraftverk av något slag som är klostrets närmsta granne utmed dess ena långsida.
Den höga skorstenen och kraftverkets placering just intill klostret och pagoden är ett riktigt bra exempel på en utomordentligt dålig stadsplanering, eller "nytta framför skönhet"
Innan pagoden byggdes fanns det ett kloster på platsen, Tianwang-klostret byggt redan under Tangdynastin (618-906 e.Kr.) Detta kloster döptes sedan om,1435, under Mingdynastin (1368-1644) så att det fick samma namn som pagoden, Tianning.
Pagoden är byggd i tegel. Dess utsmyckningar, många av skulpturerna, är eller snarare var gjorda av lera. Detta har inneburit att de flesta av dem har försvunnit, förstörts över tid av väder och vind och möjligtvis annan åverkan under historiens gång. Här skall jag försöka hitta ytterligare information. Det är nästan alltid omöjligt att på plats få reda på dessa historiska platsers nyare historia, i synnerhet när vi kommer fram i modern tid och i synnerhet om vad som utspelade sig under Kulturrevolutionen denna tragiska period mellan 1966 – 76.
Ett par av de buddhistiska väktarfigur som pryder nedre delen av pagoden. Dessa båda är de bäst bevarade men även de i rätt dåligt skick.
En flera meter hög skulptur föreställande Sakyamuni Buddha står i klostrets huvudhall. Materialet är s.k. "Gyllene nanmu - Gyllene träd från söder". Dess ålder har jag inte lyckats utröna.
Idag är klostret och dess vackra pagod öppen för besökare alla veckans dagar från nio på morgonen till fyra på eftermiddagen och det är fri entré! Här behöver man inte trängas med andra besökare då klostret inte ingår i några, varken kinesiska och ännu mindre utländska, turistgruppers program. Klostret har även två butiker för eventuella inköp av buddhistiska tillbehör som radband, halsband, skulpturer av Buddha och Guanyin och andra inom den buddhistiska pantheon.
Bhaishajyaguru Buddha
1403 beordrade Mingdynastins (1368-1644) kejsare Chengzu att pagoden och klostret skulle renoveras och troligtvis är det mesta av det vi ser idag av byggnaderna runt pagoden ursprungligen från denna tid. Liksom Xihuatemplet som jag skrivit tidigare om: https://www.pgrahn.com/blogg/255-zhihua-templet-i-beijing.html förföll Tianning-klostret och pagoden under sen Qingdynasti (1644-1912) och under Republiken Kinas tid (1912-1949). Vad som försvunnit därifrån av lösa föremål som Buddhaskulpturer och annat har jag idag ingen kunskap om. Men uppenbart är det vi ser idag är det mesta installerat efter 1950-talet. Men klostret lever ett stilla liv idag. Det finns ett antal munkar som är bosatta här och vid vårt besök såg vi ett fåtal kinesiska besökare som bad och visade sin respekt framför de Buddhas och bodhisattvor som finns i kapellen runt klostrets gårdsplan. Det som skiljer Tianningklostret från Xihua-templet är att det senare idag mest är ett museum, Tianningpagoden och dess kloster är fortfarande en levande, även om dess liv är stillsamt, religiös institution.
Här finns bl.a. ett vackert kapell ägnat åt den ”Nordliga buddhismens” Bhaishajyaguru Buddha” som han kallas. Denne flankeras av de två bodhisattvorna ”Soljusets- ” och ”Månljusets bodhisattvor” . Denne Buddha och hans båda associerade sägs kunna hjälpa alla levande rättrogna varelser att undvika ”dålig karma”. Vill man slippa denna ”belastning av dålig karma” bör man alltså förrätta sina böner här, vilket nu är gjort. Vi får se huruvida det nu hjälper.
På den informationstavl som finns uppsatt inne på klostrets gård fanns återgivet ett mycket gammalt poem som ägnades pagoden. Jag har gjort ett amatörmässigt blygsamt försök till översättning. ”Den bästa platsen med 360 lampor är fortfarande Tianning klostrets pagod i molnen. Vinden skakar 3400 bronsklockor, det som saknas är trapporna som leder upp i den blå himlen.”