- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Samdingklostret är byggt på en kulle på en halvö som sticker ut i den heliga sjön, Yamdrok Tso i centrala Tibet. Klostret var och är fortfarande på flera sätt unikt kanske främst för att hälften av dess invånare var munkar och den andra hälften var nunnor. Dessutom leds klostret av en kvinna, Dorje Phagmo, (på sanskrit Vajravarahi) vilket är hennes namn som den levande inkarnationen, på tibetanska "tulku", av en tradition som började på 1500-talet. Den första Dorje Phagmo, Chökyi Dronma, var en prinsessa av det då självständiga riket Gungthang i sydvästra Tibet på 1400-talet. Hon gifte sig med arvtagaren i den kungliga familjen av furstedömet "Södra Lato". Dessa Latos var anhängare av den religion som före buddhismen dominerade det tibetanska områdena, Bonpo. Chökyi Dronma födde en dotter men efter att detta hennes enda barn dött avstod hon familj och kunglig status för att bli buddhistisk nunna, cirka 1442.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Det ”kalla kriget” var en period av mycket skarpa motsättningar utan konventionellt krig mellan främst Sovjetunionen och USA och deras allierade stater. Kina var från 1949 till och med 1960 allierat med Sovjetunionen men blev p g a ideologiska och militära skäl en skarp motståndare till Sovjetimperiet.
Det kalla kriget pågick från 1946 då Andra världskriget slutade fram till 1991 och Sovjetunionens sammanbrott. Ovan avbildas tre böcker som bl. a behandlar den del av tibetansk historia som berör det kalla kriget men inte är särskilt känd.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
”Den förbjudna staden” i Beijing är belägen mitt i centrala Peking. Palatset tog femton år att bygga, från 1406 till 1420. Det tjänade som Kinas regeringssäte under Ming (1368-1644) - och Qingdynastierna (1644-1911) från 1422 då det stod klart under kejsar Yongle`s styre t o m 1911 då Qingdynastin störtades. Namnet ”Den förbjudna staden” kommer sig av att området under kejsardynastierna var avstängd för vanligt folk, endast den kejserliga familjen, hovet och de tusental tjänstefolk som ingick i uppassningen hade tillträde. Ingången till den yttre delen av denna ”förbjudna stad” är alltjämt Tian An Men eller Himmelska fridens port. Avbildad ovan i ett fotografi från december 1945. Intressant att lägga märke till är att det sk ”Himmelska fridens torg” inte ännu existerar 1945.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Världens äldsta tryckta bok, en bokrulle, är den sk Diamantsutran. Tryckt 868 e Kr. Den finns idag på British Library i London. Ordet sutra kommer från sanskrit, det uråldriga språket i Indien. En sutra innehåller religiös undervisning eller en predikan, och används oftast för att beskriva Buddhas lära. De sutras - texter som predikades av Buddha memorerades av hans lärjungar och vidare från dem till nästa generation och vidare. Bilden i början av den fem meter långa Diamantsutran visar Buddha förklara en sutra för en av de äldre lärjungarna vid namn Subhuti.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Buddistiska texter på ett litet bord i Seraklostret utanför Lhasa. Foto: Paul M. Grahn 1987
Tibetanska är ett språk i den tibeto-burmanska språkfamiljen. Det totala antalet talare av olika varianter av tibetanska är idag cirka sex miljoner varav endast 2,5 miljoner är bosatta inom det som heter Autonoma regionen Tibet inom Folkrepubliken Kina.
Tibetanska språkets namn på tibetanska är Bod-skad (uttalas bhö-kä), "Tibets språk"; dialekter kallas päl-skad (phal-kä), "vulgärt språk" i motsättning till rje-sa, "städat eller vördsamt tal", och ch'os-skad, "bokspråk", det litterära idiom, vari de heliga skrifterna och andra klassiska verk är avfattade.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Arbetet med att katalogisera mina böcker framskrider mycket långsamt, inte ens en bok om dagen, inte minst därför att när jag plockar dem ur hyllorna hela tiden fastnar i något intressant. Det kan vara exempelvis som med ”Tibet - A chronicle of exploration” av John MacGregor. En bok jag snubblade över i ett antikvariat i Stockholm 1973. Publicerad 1970 innehåller den en översikt över flera av de som färdats till och i Tibet genom århundradena. Denna bok är starkt bidragande till att mitt intresse för Tibet blev så starkt att jag också så småningom lyckades ta mig dit, inte bara en gång. Jag har ju genom åren varit där mer än trettiotalet gånger och det blir för varje gång ännu mera intressant. Tack för det John MacGregor!
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Långt in i januari och det går långsamt att gräva sig ner genom den hög med böcker som förvärvades i Indien och Nepal i november. Men nu i slutet av Charles Allens ”Ashoka” (ISBN 9 781408 701966) är det ”många bitar som faller på plats”. Bilden ovan tog jag i Patan, Nepal vintern 1975. En tibetansk kvinna med barn, sannolikt flykting från Tibet och den kinesiska kulturrevolution som fortfarande pågick där, framför det man kallar ”Ashokas stupa”. Ja det finns fyra stycken i Patan, en i varje väderstreck av den gamla staden. Idag är de föga uppmärksammade. Omgärdade av den intensiva trafik som idag utmärker, Kathmandu, Patan och Bhaktapurs gator och vägar. Jag besökte Patan i november 2012 liksom jag gjorde ett besök i Sarnath, nära Varanasi, och de återstående ruiner av de stora kloster som en gång fanns här. Detta är historisk mark, här höll Buddha sin ”predikan i rådjursparken” varvid han satte i gång det man inom buddhismen kallar ”lagens hjul”. D vs han förklarade för sina följeslagare hur exempelvis lidandet hänger samman med våra begär.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Berget Kailash i västra Tibet anses heligt av buddhister, hinduer och anhängare av den gamla tibetanska bon-religionen. Varje år vallfärdar pilgrimer ibland hundratals mil till den 6700 meter höga bergstoppen som ingen tillåts bestiga. Jag har själv vandrat runt Kailash tre gånger, 2004, 2009 och 2014. Ett fjärde försök gjorde jag sommaren 2016, men den vandringen fick avbrytas då flertalet i gruppen inte klarade av den höga höjden och den ansträngning som krävs för att genomföra vandringen. Efter en dags vandring, 20 km och en natt i Drirapukklostret på 5000 meters höjd återvände jag med större delen av gruppen till vår startpunkt i Darchen. Tre av gruppens tio deltagare genomförde hela vandringen tillsammans med min tibetanske vän och kollega Migmar. Vi andra som avbröt fick nu tillbringa ännu en natt i det nya och fina hotellet "Himalaya-Kailash Hotel" i Darchen.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Inom indisk tempelarkitektur är Khajuraho tempelområden unika. För tusen år sedan under Chandelladynastin byggdes 85 tempel, alla rikt utsmyckade med skulpturer. Idag finns bara 22 tempel bevarade. Chandelladynastin som blomstrade mellan 950-1050 e Kr gick under när de muslimska erövrarna från nordväst trängde ner i centrala Indien. Templen försrtördes till viss del och föll i glömska och snart hade djungelvegetation slukat dem. 1838 besökte en engelsk ingenjör området och fick av sina tjänare höra att det fanns märkliga tempel inne i djungeln. Givetvis visste lokalbefolkningen om detta och de använde också templen som en resurs för byggnadsmaterial till sina byar.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Varanasi världens äldsta stad. Lördagskväll ser vi den s k aarticereminn som genomförs varje kväll vid Ganges. En slags tacksägelseceremoni till moder Ganges och den hinduiska guden Shiva. Söndag morgon iväg tidigt, 05.30, ner till floden Ganges västra strand till de 85 ghatsen, plattformarna/trapporna, där man badar, tvättar och kremerar de döda. Fast inte allt på samma ställe. Det finns en ordning i det som vi kanske uppfattar som rörigt. Vi gav oss iväg ut i en båt på floden som roddes av två starka unga pojkar. Solen går upp och det är magiskt. Det som för de lokala Varanasiborna och de många andra indiska besökarna är en sjävklar del av livet är för oss exotiskt.
Vackert och gripande, livet och döden.
Nedan några bilder från gårdagskvällens ceremoni och morgonens rituella bad och andra religiösa aktiviteter.