- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Många är de som försökt ta sig till Lhasa. En av de märkligaste i denna skara är engelsmannen Arnold Henry Savage Landor, (1865 – 1924), konstnär, resenär och författare. Savage-Landor reste i alla världsdelar, bland annat tillbringade han flera år i Japan där han bl.a. studerade ainufolket. Han besökte även Korea, Kina, Amerika och Australien. 1905 färdades han tvärs över Afrika. En av hans mera spektakulära färder var den han företog i Tibet 1897. Den resan skildrar han i sin på svenska 1899 utgivna bok På förbjudna vägar – Resor och äventyr i Tibet.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Då och då drar jag fram någon bok som troget, tyst och stilla, stått på sin plats i bokhyllan i många år. Häromdagen drog jag ut boken A PORTRAIT OF LOST TIBET av Rosemary Jones Tung (ISBN 0500 540683) bläddrade lite i den och insåg att det är lite mer än 40 år sedan jag köpte och läste den. Ut föll även ett tidningsurklipp, en recension, skriven av Tomas Löfström (1948 – 2016), författare, krönikör och reseskildrare. Jag har flera av Tomas böcker då vi båda intresserade oss för samma del av världen, Nepal, Himalaya men framförallt Tibet.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
En av P.S. Krøyers skisser till Hip hip hurra
Den danske konstnären Christian Krogh skrev 1894: ”Det finns ju riktigt nog den regeln, att man inte skall komma tillbaka till ett ställe där man har mått bra. Man blir alltid besviken eftersom antingen man själv eller platsen har förändrats. Och jag har också funnit, att det ligger mycket sanning i denna regel. Men det finns ett ställe där regeln inte gäller. Det stället är Skagen.”
Skagen idag, 2022, är inget litet fiskeläge. Det är en stor hamn där bl.a. kryssningsfartyg lägger till och de stora nordiska fisketrålarna syntes också i hamnen. Foto: Paul M. Grahn Juni 2022
Jag håller med Christian Krogh, men bara till en viss del, för jag har flera andra platser jag gärna återvänder till. Men vad beträffar Skagen är vi överens.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
”Dam med hermelin”. Leonardo da Vinci egentligen Leonardo di ser Piero da Vinci, född 15 april 1452 i Anchiano nära Vinci i Toscana, död 2 maj 1519 i Amboise, Frankrike.
Leonardo anses vara den förste högrenässansmästaren, mästerlig konstnär, arkitekt, ingenjör, och uppfinnare.
Bland hans konstverk anses målningen ”Mona Lisa - La Gioconda” vara hans främsta.
Henne har jag tidigare skrivit om här: https://www.pgrahn.com/blogg/244-en-florentinska-vid-namn-lisa-gherardini.html
Om man nu måste rangordna hans konstverk finns det andra som lika väl kan inta denna första plats, jag skattar hans ”Dam med hermelin” lika högt. Den målningen är utan tvekan ett mästerverk. Under en tids vistelse i Rom målade Leonardo flera porträtt av hovdamer, ett av dessa är ”Dam med hermelin”.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Enligt World Tourism Organization, mottog Frankrike fler besökare än något annat land i världen under 2016, mer än 82 miljoner besökare. USA var det näst mest besökta landet och Spanien och Kina lär komma därefter. Föga förvånande är det då följaktligen att många av dessa besökare vill besöka Louvren och se Leonardo da Vincis porträtt av Mona Lisa, detta världens mest berömda och reproducerade konstverk. Damen ifråga var en florentinska vid namn Lisa Gherardini och på italienska kallas hon La Gioconda, på franska La Joconde.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Utiskt över centrala Lhasa mot Potalapalatset från Jokhangtemplets tak. Foto: Paul M. Grahn
Jag har under några års tid ägnat mig åt att gräva fram, läsa och kommentera romaner, ”pojkböcker” och ”deckare” vars handling, åtminstone till en viss del, är förlagd till Tibet.
Det har visat sig finnas fler än jag anade. Här är några ni redan har kunnat ta del av: https://www.pgrahn.com/blogg/236-framlingen-fran-tibet-detektivroman.html
och här https://www.pgrahn.com/blogg/234-oss-117-pa-glodhett-uppdrag-i-det-frostbitna-tibet.html, och här https://www.pgrahn.com/blogg/231-en-skal-for-aventyret-de-grona-skuggornas-dal.html
Den litterära kvalitén på dessa verk kan givetvis diskuteras. Vad beträffar beskrivningarna av Tibets natur, kultur och människor lämnar de mycket övrigt att önska.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Bodnathastupan från ett av de många kloster som omger den. Foto: Paul M. Grahn Januari 1976
Bodhnathstupan, på nepalesiska Khāsa Chaitya, är en stupa i Kathmandu, Nepal. Den är belägen i den gamla byn Boudha cirka 11 km från centrum i nordöstra utkanten av Katmandu. Den är en av största stuporna i Nepal och i världen. Stupan ligger utmed den gamla handelsvägen mellan Tibet och Kathmandu. Den handelsväg som kommer in i Kathmandudalen via byn Sankhu i dalens nordöstra hörn och går upp gränsen vid Kodari och Zhangmu. Här runt stupan har tibetanska köpmän vilat och bett sina böner under många århundraden. När flyktingströmmarna från Tibet nådde Nepal såväl före men framförallt efter mars 1959 var det många av dessa flyktingar vilka kanske tidigare haft handelskontakter här i Nepal som bestämde sig för att slå sig ner runt Boudnath.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Ekai Kawaguchis bok vars förstaupplaga utkom 1909
När man tittar på förhållandet mellan Japan och Tibet under perioden från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet ser man att det från japansk sida har bestämts av två faktorer. Den ena är studier av Tibetansk buddhism och introduktionen av buddhistiska skrifter till Japan och den andra är Japans militära och politiska intresse för Tibet. I början av 1900-talet var intresset för Tibet och tibetansk buddhism inte särskilt stort bland japanerna. Men under denna period är det likväl tio japaner som är kända för sina kontakter med Tibet.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Försättssidan i den brittiska upplagan från 1947
Charles Suydam Cutting, (1889 – 1972), upptäcktsresande, naturforskare och författare gjorde många resor och flera omfattande expeditioner runt om i världen. I det här inlägget om Saydam Cuttings expeditioner håller jag mig till de områden som jag själv har besökt och är intresserad av, Nepal och Tibet.
Cutting är inte särskilt känd som ”Tibetresenär”, själv skrev han en bok, ”The Fire Ox and other years” (1940 och 1947) som i ett kapitel beskriver hans resor i Tibet. Han omnämns sedan av andra författare i ett par andra böcker. Cutting gjorde tre resor till Tibet, 1930 nådde han upp till Gyantse. 1935 kom han till Shigatse och Lhasa. 1937 vistades han i Lhasa med omnejd i tre veckor.
- Uppgifter
- Skriven av Paul M. Grahn
Sjön Yamdrok Yamtso i centrala Tibet. Foto: Paul M. Grahn 2015
Under ett par decennier, 1930-40 talen, var Lowell Thomas Sr. (1892 – 1981) en av de mest kända journalisterna i USA. Han var en av de mest kända inom radionyheterna och hans nyhetsbilder spreds till en stor publik under denna tid före televisionens genombrott. Radion var det media som de flesta amerikaner vände sig till för nyheter om en alltmer farlig värld. Lowell Thomas Sr. var en av dem som lanserade vad man kallar ”just-the-facts-stilen” som gärna framställdes som opartisk och i mycket liknar det vi idag kallar ”traditionell journalistik”. Lowell Thomas Sr. hade skapat sig ett namn redan innan han blev en bekant radioröst eller ett välbekant ansikte i journalfilmer på biografer. Han var en resenär som rapporterade om sina resor över hela världen. Han använde sig av såväl foton som film och musik i sina reseskildringar. Han blev en av tidigaste s.k. entreprenörsjournalisterna. Han var aldrig anställd vid ett enskilt nätverksföretag inom radio eller andra medier. Han förblev en oberoende entreprenör, hade sina egna sponsorer, köpte tid i olika nätverk för sina program och behöll därmed äganderätten till sitt material.
Läs mer: Out of this world - Across the Himalayas to forbidden Tibet